fredag, december 16, 2005

Om varför Göran Hägglund förlorade innan han ens hade börjat.

Jag var lite extra stygg mot Göran Hägglund i en tidigare blogg.

Det är förvisso kul att vara lite stygg ibland. Men jag hade en poäng med min stygghet. Låt mig utveckla vad jag menar.

Vad tänker du på när jag räknar upp dessa namn?



Per Ahlmark
Maria Leissner
Karin Söder
Bo Lundgren
Lennart Daléus
Matz Hammarström & Lotta Nilsson Hedström

Alla har varit partiledare eller språkrör för ett riksdagsparti. Ganska korta perioder och inte särskilt framgångsrikt.

Det var deras företrädares fel. De var för dominanta. Manteln blev för tung att axla.

Nja, nu förenklar jag en del men häng med i resonemanget ändå för skojs skull.

Per ”Poeten” Ahlmark tog över efter den legendariska Gunnar Helén.

Maria Leissner efter Bengt ”Effekten” Westerberg.

Karin ”Lördagsstängt” Söder axlade Torbjörn ”Öhh” Fälldins tunga mantel.

Bo ”Skattetrycket” Lundgren tog över efter Carl ”Rrrrödgrrrön Rrrrörrra” Bildt

Lennart ”Det här är Lennart” Daléus tog över efter Olof ”Stödsossen” Johansson.

Paret Hammarström/Nilsson-Hedström skulle fylla tomrummet efter den karismatiske riksdagscasanovan Birger Schlaug.

Ingen blev långvarig. Skälen varierade men jag är övertygad om att företrädarens dominans var en strakt bidragande faktor.

Enligt detta resonemang kommer följande partiledare få det svårt efter valet:

1. Lars Ohly, att fylla Gudruns röda pumps kommer inte att funka. Han avgår.

2. Göran Hägglund. Han är säker kompetent och trevlig. Men att axla Alf Svenssons mantel kommer han aldrig att klara av.

Det är i princip omöjligt.

Tänk själv. Alf var partiledare i 31 år och blev med tiden en symbol för värdekonservatism och han var en lysande retoriker som med åren bara blev bättre.

Det är alltså inte Hägglunds fel när KD nästan åker ur riksdagen nästa höst. Det är Alfs, om det nu kan vara någon tröst.

Finns det då inte undantag som bekräftar regeln?

Jovisst, men de är just det.

Undantag.

3 kommentarer:

Anonym sa...

På något sätt ligger det väl något i det du skriver. Fast: jag tror att kd egentligen aldrig skulle ha fått en plats i svensk riksdagspolitik om det inte varit just för Alf Svenssons karismatiska uppenbarelse. Nu när de antagligen åker ur riksdagen återställs saker till hur det borde vara.
:)
RS
kulturbloggen.com

Anonym sa...

Håller inte med om att KD inte hör hemma i Riksdagen.

De, Miljöpartiet och Vänsterpartiet har alla en roll att fylla. De skall bevaka de politiska minoriteternas intressen.

Det kanske är rörigare så men aningens mer demokratiskt om man betänker alternativet.

PS. Jag noterade din smiley så ta inte åt dig mer mer än du tycker att du förtjänar. :-)
/FB

Markus "LAKE" Berglund sa...

Bra skrivet. Intressant analys.