tisdag, december 27, 2005

Bosse Ringholm som han borde låta.


Vill bara passa på att tipsa om Public Service årskrönika för 2005 som du kan ladda ned här.

Inledningen med Bosse Ringholm hör till bland det roligaste jag hört i svensk radio i år!

Missa inte denna chans att får höra ”Bosse Ringholm” säga det han egentligen tycker om sakernas tillstånd.

Världsklass!

lördag, december 24, 2005

En jul utan anka!

Hej på dig du, min bloggläsande vän!

Noterar stillsamt att detta är den första julen jag kan minnas utan att vi satte på tv:n för att se Kalle Anka och hans vänner önska oss en god jul.

Kändes bra.

Ytterligare ett bevis på att det Sverige jag växte upp i har förändrats.

De kollektiva upplevelserna är numera förvisade till spektakulära idrottshändelser (Fotbolls-VM 1994) och dylikt.

Även politiken har förändrats. Moderaterna är det "nya arbetarpartiet", Sossarna konservativa, Centerpartiet står för förnyelse och Lars Ohly slutar kalla sig kommunist.

Spännande tider går vi till mötes.

Det viktigaste är ändå att jag nu med visshet i rösten kan konstatera att det går att ha en skön och fulländad julafton utan Arne (samt dennes efterträdare) och ankan.

God jul!

torsdag, december 22, 2005

"Det bor onda andar i parabolantenner". Fortsättningen.

Min fru (nej, bilden föreställer inte henne), som är en klok kvinna, ansåg att mitt ”ickeinlägg” i paraboldebatten lämnade en hel del övrigt att önska.

Låt mig då kort utveckla vad det var som jag blev trött på.

Av princip, resonerade hovrätten, skall fastighetsägarens ansvar för säkerheten ge denne rätt att förbjuda parabolantenner som riskerar att ramla ned. I det faktiska fallet förelåg ingen risk att någon parabol skulle ramla ned. Med det fäster tydlige rätten inget avseende vid.

Att en familj skall kunna bli vräkt av principiella skäl som inte var tillämpbara i det faktiska fallet är bara fel.

Fel, fel, fel och fel.

Ge de som bor i flerfamiljshus rätten att mot en engångssumma sätta upp parabol på taket, som man nu gör i Solna (som stod att läsa om i pappersupplagan av Stockholm City), och sluta ödsla tid på dessa ”ickefrågor”.

Det var detta jag var trött på.

PS. Rubriken kommer från en låt/sketch av och med Michael B Tretow (den skäggige herren på bilden ovan) där en gammal man inledningsvis börjar beklaga sig över musikens fördärv för att senare meddela att han var emot hästspårvagnar på sin tid, att gardiner är syndigt och med bestämdhet deklarera ”att det bor onda andar i parabolantenner”. Sketchen avslutas med att mannen förs tillbaka av vänliga vårdare till sin riksdagsbänk.

Framtiden för Migrationsverket


Nu är drevet igång. Det kommer fram fler och fler uppgifter om olämpligt (minst sagt) beteende hos vissa tjänstemän inom Migrationsverket. Välj valfri nyhetstjänst och fördjupa dig om du inte är med i matchen ännu.

Saken är förenklat den att det tydligen har firas med champagne eller tårta när man verkställt (slängt ut) vad man har tyckt vara särskilt ”jobbiga” familjer.

Detta anses, med rätta, vara grovt oetiskt och klandervärt.

Givetvis finns det massor av duktiga och dugliga chefer och tjänstemän inom verket som inte uppskattar sina kollegors beteende. Men skadan är redan skedd.

Jag vet redan idag vad som kommer att bli följden av det inträffade. Inte i detalj, men i stort.

De utpekade kommer givetvis att få ett ”litet helvete”, kanske gå lite etikkurser, omplaceras och så, men den stora förändringen är något helt annat.

Namnbyte.

Migrationsverket hette, som du säkert minns, tidigare Invandrarverket. Jag har för mig att ett av skälen till namnbytet var att Invandrarverket hade lite för många skandaler kopplade till sitt namn. Om den logiken skall få råda är det under nästa år dags för ett nytt namnbyte.

Jag föreslår Verket för Asyl och Medborgarskapsärenden.

Det fiffiga med det namnet är att förkortningen säkert kommer tilltala vissa tjänstemän inom nuvarande Migrationsverket.

VAM.

onsdag, december 21, 2005

Snabba bullar!

Idag skall det julstökas, sillinläggas och lagas köttbllar.

Har med andra ord inte tid att särskilt utförligt kommentera Svea Hovrätts dom kring kvotering av invandrare på juristlinjen i Uppsala. (Domen var bra. Diskriminerande kvotering är illa.)

Eller huruvida Otto Sjöberg skall avgå som en följd av Persbrandtlögnerna. (Nej, bara lära sig av det som hänt och lugna sig lite.)

Eller det moderata oppositionsrådet i Sundbyberg, Hans-Erik Malmros, som lämnar sina politiska uppdrag till följd av uppgifterna att han ringt en stor mängd privatsamtal på sin tjänstemobil. (Hejdå!)

Eller idioterna på Migrationsverket i Solna som skålar i champange för att fira verkställda utvisningar. (Idioter, som sagt!)

Utan nöjer mig med att önska alla en skön tid före julafton i stök och stress.

Tack för att läser min blogg.

Jag hoppas att den bereder dig nöje och eftertanke.

tisdag, december 20, 2005

"Det bor onda andar i parabolantenner"

Såg, läste, hörde om Svea Hovrätt och domen som kan komma att vräka 3 familjer för att de har satt upp parabolantenner i strid med fastighetsägarens riktlinjer eller whatever...

Jag blir bara matt.

Jag orkar inte ens bli arg.

Bara matt.

Nu skall jag sova.

Kanske uppdaterar jag denna blogg till någet mer substansiellt imorgon... kanske inte.

Sov gott!

Otto gör en pudel

Mikael Persbrandt beskriver själv hur han gick i taket när Expressen på löpsedlar över hela Sverige ljög om honom. Både på sin egen hemsida och bland annat i denna intervju i SvD. Missa för all del inte hur Persbrandt avslutar den intervjun. Världsklass!

Saken är alltså den att Expressen torsdagen den 15 december på löp och förstasida hävdade att Persbrandt var akut alkoholförgiftad och inlagd på Alfagruppens behandlingshem i Uppland. Mer bakgrund hittar du här.

Detta var alltså inte sant. Inte ens i närheten av att vara sant.

För detta ber nu Otto Sjöberg om ursäkt i dagens Expressen. En bra början kan tyckas men knappast ett bra slut.

Våra kvällstidningar i allmänhet och Expressen i synnerhet blir mer och mer spekulativa. Respekt för individens integritet ignoreras ofta med hänvisning till det så kallade ”allmänintresset”.

Sanningen är enklare än så.

Expressen huvuduppgift är att sälja lösnummer. Allt annat tycks vara underordnat. De skadestånd som Persbrandt kan få och de eventuella reprimander som kan bli följden kommer knappast att bromsa Expressen i sin jakt på löpsedlar som säljer. Sanna eller inte.

Varje gång du köper en kvällstidning, lockad av en snaskig rubrik, visar du dem vad som säljer och belönar deras väg till framgång. Samtidigt blir du delaktig i ”övergreppet” mot den som hängs ut.

Det finns bara ett effektivt sätt att lära våra kvällstidningar att det finns gränser. det enda språk de förstår.

Om du tycker att de har gått för långt.

Köp dem inte!

Persson, Danielsson och sanningen. Del 2.

Enligt Ekot idag är det bara en fråga om ”vilja” från Statsministern om klarhets skall skapas i frågan huruvida Danielsson ringde Dahlgren eller inte och i så fall när.

Mot den bakgrunden har jag bara en stilla vädjan till representanterna för den så kallade tredje statsmakten, d v s journalistkåren, SLÄPP INTE BYTET MED BLICKEN.

För att parafrasera Refaat El-Sayed kan här mycket väl ligga en liten gravad hund och vänta på ett avslöjande. Jag misstror instinktivt Danielssons påståenden. Detta utvecklar jag tidigare i denna blogg.

Som jag tidigare skrev så väntar jag på att någon skall på ett mer handgripligt sätt än att säga ”förlåt” tar ansvar för de brister och tillkortakommanden som katastrofkommissionens rapport visade på.

Om det var upp till Göran Persson tror jag nog att han helst skulle hela saken bero.

Låt inte detta ske. Hela byken måste tvättas.

måndag, december 19, 2005

Veckans låt: Praying For Time av George Michael

Här kommer texten till en av George Michales bästa låtar någonsin. Du hittar den på plattan "Listen Without Prejudice, Vol. 1".

Köp den om du inte har den!

En, dessvärre, tidlös kommentar till egoismen i vårt samhälle.

These are the days of the open hand
They will not be the last
Look around now
These are the days of the beggars and the choosers

This is the year of the hungry man
Whose place is in the past
Hand in hand with ignorance
And legitimate excuses

The rich declare themselves poor
And most of us are not sure
If we have too much
But we'll take our chances
Because god's stopped keeping score
I guess somewhere along the way
He must have let us alt out to play
Turned his back and all god's children
Crept out the back door

And it's hard to love, there's so much to hate
Hanging on to hope
When there is no hope to speak of
And the wounded skies above say it's much too late
Well maybe we should all be praying for time

These are the days of the empty hand
Oh you hold on to what you can
And charity is a coat you wear twice a year

This is the year of the guilty man
Your television takes a stand
And you find that what was over there is over here

So you scream from behind your door
Say "what's mine is mine and not yours"
I may have too much but i'll take my chances
Because god's stopped keeping score
And you cling to the things they sold you
Did you cover your eyes when they told you

That he can't come back
Beacuse he has no children to come back for

It's hard to love there's so much to hate
Hanging on to hope when there is no hope to speak of
And the wounded skies above say it's much too late
So maybe we should all be praying for time

Trafikfarliga Stockholm


Folksam kommer, lagom till jul, med en rapport som visar att när antalet dödade eller skadade i trafiken minskar i de flesta städerna passar Stockholm på att öka antalet skadade och döda med 257 % på de senaste tio åren.

Folksams Maria Krafft säger till Rapport: "I Göteborg ser man att de systematiskt har förändrat de fysiska åtgärderna sk vägmiljön medan man inte alls ser samma förändring i Stockholm. Där ser det ut som det gjorde för ca 10 år sedan"

HALLÅ!?

Vad är det för fel på våra politiker i stadshuset?

Kan Göteborg så kan vi.

Om det är prestige och käbbel som är i vägen för en klok och långsiktig förbättring av trafikmiljön i Stockholm som är problemet så har jag bara ett råd att ge.

Skärp er!

Det är bara att börja bygga om i trafiken och börja rädda liv.

Tingsrätts-TV


Såg på Rapport idag att vår snutfagre justitieminister Thomas Bodström öppnar nu för möjligheten till tv-sända rättegångar med vissa undantag.

I allt väsentligt ett bra förslag, så länge man tar tillräcklig hänsyn till brottsoffer och vittnen.

Det kan ju, om inte annat, lära den breda massan lite mer om hur det går till i en svensk rättegångssal som en motbild mot alla dessa amerikanska rättegångsskildringar som sköljer över oss.

Ett bra förslag från Bodström!?

Det är väl som min Mormor brukade säga: ”Även en blind höna kan hitta ett korn ibland!”

söndag, december 18, 2005

Face-Off – När fiktion blir verklighet

Kommer du ihåg John Woo-rullen med John Travolta och Nicholas Kage som hette Face-Off.

I den byter skurken och hjälten ansikten med varandra. Overklig rulle det där.

Tills nu.

Läste nyss på N24 att 30 kirurger vid Royal Free Hospital vid Hampstead, London har för avsikt att transplantera hela ansikten.

Vi lever i en tid då vi hela tiden flyttar fram det möjligas gräns. Läkarvetenskapen gör upptäckt på upptäckt. Forskare går från genombrott till genombrott.

Samtidigt sprider sig AIDS/HIV lavinartat i Afrika. Barn dör som flugor av svält och undernäring.

Missförstå mig rätt. Jag missunnar inte svårt brännskadade att få ett ansikte. Jag klandrar inte läkare och forskare som jobbar med ”välfärdsproblem”, jag undrar bara när vi skall få läsa om genombrott som räddar tusentals liv istället för enstaka. När vi skall få läsa om vettigt prissatt bromsmedicin till fattiga länder.

Undrar var nästa genombrott kommer. Vad det än är kommer det knappast komma de utsatta till gagn.

Avslutnings vis vill jag bara tipsa om denna länk till UNICEF där du kan läsa på om barnens villkor världen utanför den värld du och jag lever i.

Veckans Boktips: If it Ain't Broke...Break It!


Det finns böcker som av någon anledning stannar kvar i ens medvetande.

Denna veckas boktips har onekligen några år på nacken med dess visdomar är rätt tidlösa.

Författaren har jobbat som idrottscoach och sedan gått vidare till det privata näringslivet.

Boken vänder upp-och-ner på konventionellt tänkande. Tvingar dig att fatta tuffa beslut om din egen framtid och visar bl a hur vi kan lära oss av barn att vinna.

Den kallar till ständigt förnyande och varnar för att fastna i "Så har vi alltid gjort och så kommer vi alltid att göra" beteende.

Många av hans ”sanningar” har jag testat i det verkliga livet med framgång.

En bok i samma anda som ”Vem snodde osten?” och den rekommenderas till alla som vill lära sig uppskatta förändring och som vill hitta tillbaka till passionen i sitt liv.

Som så många liknande amerikanska managementböcker blir det en del upprepningar efter ett tag. Men det är utan tvekan en tankeväckande skrift som förtjänar en läsning eller två.

Finns hos välsorterade interntbokhandlare.

Politik som underhållning!

En besviken Kristina Axén Olin, Stockholmsmoderaternas starka kvinna, valnatten 2002.

Har du någonsin sett en fotbolls- eller ishockeymatch där du inte håller på något av lagen?

Det har jag.

Den enda behållning jag kan få av det är ifall utövarna visar prov på spelskicklighet eller om det blir dramatisk på slutet.

Med risk för att verka ytlig vill jag här dra en parallell till politiken.

De senaste åren har jag kunnat uppskatta skickligt retorik eller tycka att det är lite spännande att se om regeringen sitter kvar. Mer än så är det inte.

Att varje valår rösta utan att riktigt engagera sig i slutresultatet mer än kanske om det blir en borgligt eller socialistisk regering är utan tvekan inte lika kul som att lägga sin själ i ett partis framgång för att sedan få sörja eller jubla på valnatten.

Jag har mött allt för många som säger att de inte bryr sig om politik.

Det är beklagligt. Politiken påverkar ju bet mesta i deras liv. Allt ifrån hur länge det är öppet på krogen till hur mycket pengar de har kvar efter skatt.

Jag har, som du kan läsa mer om här, valt att bli politiskt aktiv igen.

Det är roligt. Att för första gången på mycket länge verkligen bry mig om en opinionsundersökning. Att få glädjas åt Centerpartiets bästa siffror på länge ger mig en ny dimension i livet.


Jag ser redan nu fram emot valvakan, som jag hoppas få delta i tillsammans med likasinnade, nästa höst. Att få känna just den glädje eller frustration som jag upplever när mitt favoritlag spelar fotboll eller ishockey. Det kan vara jobbigt, spännande och ibland frustrerande.

Men det är alltid underhållande!

Lögn, förbannad dikt och statistik

Först kom Skop och visade att de borgerliga tappat ledningen och därmed att Socialdemokraterna tycks inte ha tagit någon skada av Katastrofkommissionens rapport.

Nu kommer Sifo och visar något helt annat.

DN skriver bl a: En del av förklaringen till de olika resultaten kan ligga i att Skops intervjuer gjordes mellan den 17 november och 13 december medan Sifos frågor ställdes mellan den 5 och 15 december. Den 1 december kom katastrofkommissionens regeringskritiska tsunamirapport.

Låter rimligt.

I mitt jobb stöter jag så gott som dagligen på marknads- och opinionsundersökningar. Att tolka dessa kan vara lurigt. För att man skall kunna göra en vettig tolkning behöver man studera frågorna, urvalet av respondenter, ta reda på när man frågade och så vidare.

När tidningar använder markandsundersökningar i publicistiska syften förenklar de oftast det hela till en kapplöpning om väljare.

Om jag skall roa mig med att tolka litet så tycks det som om det finns två vinnare i den senaste mätningen.

Moderaterna och Centerpartiet.

Moderaterna är (på felaktiga grunder) för många väljare alternativet till Socialdemokraterna, så om man inte vill rösta på ”sossarna” så väljer man ”moddarna”.

Centern visade sig rakryggade och ville rikta en misstroendeomröstning mot Laila Freivalds.

Läs även min partikompis Per Ankersjös blogg i frågan.

Det ojämförligt viktigaste resultatet i Sifos senaste är dock något helt annat än att de borgliga ligger före igen.

Det viktigaste är att det idag, enligt Sifo, finns 20,1 % väljare som inte bestämt sig ännu. Jag hoppas och tror att majoriteten av dessa finns politiskt i ”mitten”. Det är dessa 20% som kommer avgöra valet i höst.

Det är där kampen kommer stå. Räkna med valfläsk till dem!

lördag, december 17, 2005

Min favorit är död

JOHN SPENCER 20.12.1946 - 16.12.2005

"Because I'm tired of it. Year, after year, after year, after year, having to choose between the lesser of who cares. Of trying to get myself excited about a candidate who can speak in complete sentences. Of setting the bar so low I can hardly look at it. They say a good man can't get elected. Well, I don't believe that." Leo McGarry, The West Wing Season 2 Episode 1

Ett av de återkommande samtalsämnena i min bekantskapskrets för ett par år sedan var att prata om "Serien". Vi kallade den bara för det. Alla som behövde veta, visste vilken "Serien" var.

"Serien" var samma sak som TV-serien Vita Huset (The West Wing).

Vi gottade oss åt sköna repliker, dramatiska scener och spekulerade i vad de bakomliggande förklaringarna till vissa händelser i plotten kunde vara.

Den fanns en oskriven regel när man pratade om ”Serien”. Man skulle ha en favorit. Välja ut en karaktär som man ”höll på” lite extra.

Min favoritkaraktär i ”Vita Huset” har alltid varit, och kommer alltid att vara, den ”hårde” stabschefen Leo McGarry. Jag tänker inte tråka dig med en lång analys om varför utan nöjer mig med att konstatera att jag inte är ensam om det valet.

Igår gick skådespelaren John Spencer bort. Det var han som spelade ”min favorit” och det var tack vare Johns skådespeleri som Leo McGarry blev min favvo. Han hade en fantastisk pondus och närvaro.

John blev endast 58 år gammal.

Lite trevliga citat på en lördagsmorgon


Citat roar mig. Tänkte bjuda dig på nåra att reflektera över i helgen.

"En del politiker är som bildäck, så nerslitna att de inte längre har någon profil." Ralph Boller

"Dåliga politiker väljs av goda medborgare som inte röstar." George Jean Nathan

"Antag att du är en idiot. Och antag att du är med i regeringen. Nej, nu upprepade jag mig." Mark Twain
"Många människor bekymrar sig mycket över de bibelord de inte förstår. För mig är det tvärtom så, att de är de bibelord, vilka jag förstår, som bereder mig de största bekymren." Mark Twain

"En populär författare skriver vad folk tänker. Ett geni inbjuder dem till att tänka något annat." Okänd

"Jag förstår inte varför TV ber om ursäkt för tillfälliga avbrott, men aldrig för de ordinarie programmen." Otto Preminger

"Det är för väl att lögnen finns - för tänk om allt man hörde var sant." Albert Engström

Trevlig helg!

fredag, december 16, 2005

Tjänstefel av Svea Hovrätt

Svea Hovrätt väljer att fria de två poliser som med batonger slog på en äldre man vid en bensinmack i Botkyrka från ansvar för misshandel. De fälls endast för tjänstefel och slipper fängelse.

Normalt tycker jag att man skall vara försiktigt innan man kritiserar en polisinsats innan man har hela händelseförloppet klart för sig. Men i detta fall gör jag gärna ett undantag.

Min erfarenhet som utövare av tjänstevåld både som väktare och militärpolis sammanfaller med sunt förnuft i detta fall.

Det finns få äldre män i Sverige som är så farliga att två poliser måste använda batong för att klara av situationen.

Skulle dessutom den äldre mannens version av vad som föranledde våldsamheterna, d v s poliserna blev våldsamma mot honom för att han hade sina händer på deras polisbil i samband med att han ville påpeka något för dem, så blir det hela värre.

Bilderna ljuger inte. Svea Hovrätts resonemang håller inte. Rättens ordförande och ytterligare en jurist har en annan uppfattning än majoriteten och vill döma poliserna till två månaders fängelse för misshandel. Heder åt dem, men faktum kvarstår. Rötäggen döms inte för det de har gjort.

Det finns dåliga snutar. Det vet vi. När man fångar dåliga snutar på bild är det bara att utreda, åtala och döma.

När två poliser misshandlar en äldre man så är det är inte tjänstefel. Det är misshandel.

Hoppas att riksåklagaren håller med och tar fallet vidare till Högsta Domstolen.

Vi har inte råd att låta dåliga poliser komma undan. Det skadar både polisen och rättsväsendets anseende.

Om varför Göran Hägglund förlorade innan han ens hade börjat.

Jag var lite extra stygg mot Göran Hägglund i en tidigare blogg.

Det är förvisso kul att vara lite stygg ibland. Men jag hade en poäng med min stygghet. Låt mig utveckla vad jag menar.

Vad tänker du på när jag räknar upp dessa namn?



Per Ahlmark
Maria Leissner
Karin Söder
Bo Lundgren
Lennart Daléus
Matz Hammarström & Lotta Nilsson Hedström

Alla har varit partiledare eller språkrör för ett riksdagsparti. Ganska korta perioder och inte särskilt framgångsrikt.

Det var deras företrädares fel. De var för dominanta. Manteln blev för tung att axla.

Nja, nu förenklar jag en del men häng med i resonemanget ändå för skojs skull.

Per ”Poeten” Ahlmark tog över efter den legendariska Gunnar Helén.

Maria Leissner efter Bengt ”Effekten” Westerberg.

Karin ”Lördagsstängt” Söder axlade Torbjörn ”Öhh” Fälldins tunga mantel.

Bo ”Skattetrycket” Lundgren tog över efter Carl ”Rrrrödgrrrön Rrrrörrra” Bildt

Lennart ”Det här är Lennart” Daléus tog över efter Olof ”Stödsossen” Johansson.

Paret Hammarström/Nilsson-Hedström skulle fylla tomrummet efter den karismatiske riksdagscasanovan Birger Schlaug.

Ingen blev långvarig. Skälen varierade men jag är övertygad om att företrädarens dominans var en strakt bidragande faktor.

Enligt detta resonemang kommer följande partiledare få det svårt efter valet:

1. Lars Ohly, att fylla Gudruns röda pumps kommer inte att funka. Han avgår.

2. Göran Hägglund. Han är säker kompetent och trevlig. Men att axla Alf Svenssons mantel kommer han aldrig att klara av.

Det är i princip omöjligt.

Tänk själv. Alf var partiledare i 31 år och blev med tiden en symbol för värdekonservatism och han var en lysande retoriker som med åren bara blev bättre.

Det är alltså inte Hägglunds fel när KD nästan åker ur riksdagen nästa höst. Det är Alfs, om det nu kan vara någon tröst.

Finns det då inte undantag som bekräftar regeln?

Jovisst, men de är just det.

Undantag.

torsdag, december 15, 2005

"Vi har ju ingen lokal ju!"

Man har problem med sina ungdomar i Eslöv. Ja inte alla, men tillräckligt många att man kallar in väktare för att återfå ordningen på biblioteket.

Utan att veta hur det låg till så fick jag för mig att det säkert var dåligt med fritidsgårdar där och detta säkert kunde vara en delförklaring.

Jag kollade upp saken. Och det visade sig att jag hade mer rätt än fel.

När jag växte upp hade "min" fritidsgård öppet 5 dagar i veckan samt lördagskvällar. Där kunde man "hänga", spela bandy, sällskapsspel eller tjuvröka runt hörnet.

Det var en plats för människor i gränslandet mellan barn och vuxen. Det fanns vuxna där men de höll "låg" profil och gick bara in när det var uppenbart fel.

Vissa tonåringar vill helt enkelt inte vara hemma. Fritidsgårdarna, som snart är ett minne blott, var utmärkta på 80-talet att fånga upp många av dessa ungdomar. Jag vet inte hur många brott som förebyggdes av deras verksamhet, men jag vill tro att det var många. Jag vet inte hur många unga "på glid" som fann den fasta punkt som alla behöver i fritidsgården, men jag vill tro att det var många.

Det sista vi skall spara pengar på i vårt land är våra barn. Klyschan till trots så är det dom som är vår framtid. Kan vi skapa trygga och meningfulla aktiviteter till dem som behöver det så är jag övertygad om att vi kommer se en minskning i ungdomsbrottsigheten.

Och som skattebetalare ser jag hellre att man lägger pengar på konstruktiv förebyggande verksamhet än att köpa in väktare när det väl har spårat ur.

Givetvis skall samhället reagera med kraft när någon begår brott och friden störs, men medge att det vore fiffigare om man slapp hamna i det läget lika ofta!?

Kriminella invandrare

"Det vet man ju! Såna där invandrare som kommer hit och begår brott och sedan lever lyxliv på svenska fängelser. Dom har ju allt att vinna och inget att förlora".

Citatet, återgett så gott jag minns det, kommer från en invandrad kroat som kör taxi i Malmö. Han var egentligen utbildad styckmästare. Men givetvis tar vi inte tillvara denna kunskap utan sätter honom i en taxi.

Jag är inte expert på brott. Jag gör inte anspråk på att förstå alla de faktorer som driver en person till kriminella handlingar. Men givetvis kan jag inte låta bli att fundera lite över vad som ligger bakom BRÅs senaste rapport.

Bland annat kom man fram till att vissa invandrargrupper är kraftigt överrepresenterade vid vissa brott och att svenskar står för majoriteten av brottsligheten i Sverige.

Min skånsk-kroatiska taxichaufför hade en poäng i sitt raljerande och sitt, i mitt tycke, aningen trångsynta resonemang.

"Inget att förlora"

När man inte känner att man har något att förlora blir man lätt förlorad i kriminalitet. Vare sig man är född i Sverige eller Chile.

Jag tror att vi kan finna delar av förklaringen till BRÅs framforskade överrepresentation i vårt lands misslyckade integrationspolitik. När vi inte lyckas integrera en flykting eller invandrare så löper vi givetvis risken att denne hamnar i ett permanent utanförskap, som i sin tur leder kan leda till brottslighet.

Integration tycks vara svårt. Men ändå inte. Bevisligen har vi flykting- och invandrargrupper som inte är överrepresenterade i brottsstatistiken. Ta reda på vad som fungerade där och fokusera på det.

Generellt sätt är det alltid bättre att fokusera på det som fungerar än det som inte fungerar.

Skapa förutsättningar för dem utanför att komma in. Att få bli en del av vårt samhälle på riktigt. Ge dem jobb, ansvar och respekt.

Ge dem något att förlora!

onsdag, december 14, 2005

Vem bär vad i vilken hand?

En gammal minnesramsa inom försvaret gick såhär:

Vem bär vad i vilken hand?
Chefen bär ansvaret i första hand!

Precis som katastrofkommissionen konstaterade i sin rapport. Chefen, d v s, Göran Persson, hade det yttersta ansvaret för den Svenska statsapparatens senfärdiga och otillräckliga agerande för snart ett år sedan.

För detta säger sig Göran Persson ödmjukt ta ansvar.

Sen då?

Om min son kommer hem med dåliga betyg som en följd av att han inte gjort sina läxor, kommer han knappast bara undan med att säga: "Förlåt pappa, jag tar ansvar för de dåliga betygen".

Han hade sannolikt fått plugga lite extra under sina föräldrars överinseende. Hans gärningar (eller brist på dessa) hade med andra ord fått faktiska konsekvenser utanför "läpparnas bekännelse". Ett förlåt är bra men inte alltid tillräckligt.

Vi väntar fortfarande på de faktiska konsekvenserna av kritiken som rapporten riktade mot ett antal namngivna personer inom regering och statsförvaltning.

Nu är det så fiffigt att även Göran har en chef. Och det är på ett sätt dennes ansvar att det ser ut som det gör i vårt land.

Den chefen är du och jag, och alla andra röstberättigade i Sverige. Det är framförallt de som i förra valet röstade på s, v eller mp som bör reflektera över sin delaktighet i det hela genom att ge sitt förtroende till Göran Persson, direkt eller indirekt.

Skall flodvågskatastrofen bli en valfråga? Nej det tycker jag inte.

Skall vi kräva att Göran Persson visar ansvar på fler sätt än att snacka? Ja det tycker jag.

Var Moderaterna, Folkpartiet och Kristdemokraterna mesar som inte krävde utrikesministerns avgång? Ja det var dom!

Och glöm nu inte att det är DU som är statsministerns chef. Du delar ansvaret för vad som pågår i vårt regeringskansli. Ta det ansvaret på största allvar. För som chef är det viktigaste du skall komma ihåg:

Chefen bär ansvaret i första hand!

Vem är Sveriges Jed Bartlet?

Jag ber ödmjukast om att få återknyta till det svåra i att hitta ett parti som passar ens egen smak.

Allmänhetens uppfattning om politiska partier domineras ofta av hur de upplever dess partiledare.

Vi har genom åren sett en och annan karismatisk partiledare som i kraft av sin person drar till sig de obeslutsamma.

Gudrun Schyman, Alf Svensson, Tage Erlander och Torbjörn Fälldin är några av de som jag själv först kommer att tänka på.

Vad har vi på arenan idag?

Göran Persson (s)

En maktfullkomlig, pompös och trött statsminister som inte längre lyssnar på någon annan än sig själv.

Fredrik Reinfeldt (m)
En makthungrig och lismande typ som vill locka nya väljare med falska löften om att Moderaterna är det nya "arbetarpartiet". Även om han kanske tror på det själv har jag svårt att se hur han skall på med sig sitt parti till mitten. Och eftersom jag tror att Fredrik är en intelligent kille tror jag att han vet detta själv.

Lars Ohly (vp)
En ifrågasatt feltänkare och märklig typ. Är han kommunist eller inte? Vad vill han. Vart vill han. Han ger dock ett sympatisk intryck och har en trevlig röst. Men min röst får han inte.

Peter Eriksson (mp)
En mumlig, oprecis, lite kantig kommunalpolitiker från Norr som inte tycks fatta att han spelar i högsta divisionen nu. Hans flum kring Laila och huruvida hon skall avgå bevisar om inte annat detta.

Maria Wetterstrand (mp)
Var skall jag börja? Någon ledartyp är hon knappast. Karisman lyser med sin frånvaro.

Maud Olofsson (c)

Har lugnat sig lite nu. Men hjälp vad hon skulle vara med och tycka om allt som rör sig. Jag var ett tag så mätt på Maud att jag inte visste vad jag skulle ta mig till när hon dök upp i rutan. Välj dina strider och tänk på att ibland är kvalitet att föredra framför kvantitet.

Lars Leijonborg (fp)
Anses vara mycket klok och påläst av de som känner honom. När skall jag få uppleva det själv? Hade han haft Lars Ohlys röst så hade kanske kunnat bli riktigt bra. Men hans hesa "ähhhm" innan han säger något går mig på nerverna. Sakligt? Inte då. Men likväl en faktor.

Göran Hägglund (kd)
Göran vem?

Fasar för nästa års partiledardebatter. Ingen Jed Bartlet i det startfältet inte.

PS. Om du inte vet vem "Jed Bartlet" är så kan jag bara beklaga. Googla lite så hittar du nog honom!

Regeringen har "dabbat sig"

För 10 år sedan beslöt (s)-regeringen att vi skulle börja med DAB-sändningar på prov i Sverige genom SRs försorg. Hittills talar man om en kostnad på 320 miljoner kronor som tycks resultera i ett enda stort "hoppsan"!?

7000 DAB-mottagare har sålts på 10 år! Succé! INTE!

För 10 år sedan var DAB en hyfsat gammal teknik. Idag är den helt förlegad i jämförelse med de senaste alternativen.

Regeringen Persson har haft chansen att få med sig den privata lokalradion på DAB-projektet om de var beredda att sänka koncetionsavgifterna. Uppenbargligen var man inte beredd att göra detta. Vilket är synd om man var DAB-vän. Hade DAB kunnat erbjuda övriga Sverige den mångfald som radion kan erbjuda i Stockholm hade säker fler än 7000 sett skäl till att slå till på en mottagare.

Nu sumpade man den chansen och sätter den privata lokalradion lite smått på pottan, då man tidigare antydde att en DAB-uppgörelse var på gång.

Jag är personligen av princip för att att man ger upp på DAB. Framtidens radioplattformar kommer se annorlunda ut. Även om det hade varit spännande att få se vad som hade hänt om den privata radion hade börjat erbjuda sina tjänster i DAB.

Det känns dock så fruktansvärt typiskt att denna fråga har dragits i långbänk i åratal och sedan endast lämnar efter sig en digital finsk kanal och en räkning på 320 miljoner som medborgarna får stå för. Klantigt skött helt enkelt.

Förr eller senare kommer satellitradion till Sverige. Den finns redan idag i USA. Om inte sossarna skyndar sig med att presentera ett alternativ som funkar riskerar de att tappa kontrollen över ännu ett media.

Hemska tanke! Eller...

tisdag, december 13, 2005

Så jag log och var glad...

När jag jobbade i en ledningscentral i början av 90-talet fanns där en kopia på en text som någon hade satt upp.

Jag läste den texten många gånger, till sist kunde jag den utantill.

Den texten kommer ibland tillbaka till mig. Särskilt när det är stressigt och tungt på jobbet.

"Ur kaoset talade en röst till mig och sa: Le och var glad, för det kunde varit värre. Så jag log och jag var glad... och det blev värre!"

Det är inte snön som faller

Anders F Rönnblom, som du ser på bilden till höger, är mest känd för en låt.
Jag har hört den varje jul i åratal utan att reflektera över vad han egentligen sjunger i verserna.

Men idag återupptäckte låten.

Jag "googlade" fram texten. Läste och blev berörd.

Hoppas att det är okej att på detta sätt hylla en fantastisk musiker och textförfattare.

Läs och begrunda.

Text och musik: Anders F. Rönnblom

Vi tar en sväng nedför gatan en dag
Mitt stackars alter ego och jag
Vi slår oss fram bland ge-generationer
som slåss med varann om sensationer
Det är en häxjakt utan like
efter tusen smaragder och ett kungarike
ett gratiserbjudande faller från ovan
jag gapar och sväljer och tackar för gåvan
Vi öppnar dörren till en pissoar
och där står självaste tomtefar
med lång näsa och en stråle som glittrar
han drar av sej skägget det ser ut som han fnittrar

Han säger

God jul! God jul!
God jul! God jul!
God jul! God jul!
God jul! God jul!

Chorus:
Det är inte snön som faller
det är nå'n annan tröst
Picassos akrobater dansar över mitt bröst

Det är inte snön som faller
När jag behöver tröst
när förklädda demokrater sätter kängan i mitt bröst

Vi checkar in vid frestelsens tempel
någon jagar mej med en stämpel
Mitt alter ego börjar undra varför
Jag håller andan och räknar till hundra
Jag klarar provet och blir klassificerad
som en idiot men fullt kvalificerad
att lyda order och gå i sele
Någon sticker till mej en plastukulele
och säger: Spela pojk, spela, spela!
Min hjärna är varm men fingrarna stela
Plötsligt står jag med rumpan bar
Någon sätter eld på gamla tomtefar

Han säger

God jul.....

Det är inte snön som faller....

Vi kliver in i en programkontroll
där dom manipulerar med rock'n'roll
och sätter upp listor på det som gäller
torskar, hjältar och andra rebeller
Någon presenterar den nya modernismen
fast tomtefar skyller på ka-kapitalismen
Mitt alter ego tar livet av sig
själv vet jag inte vad det ska bli av mej
Finns ingen plats för fina nyanser
kärleken har redan bränt sina chanser
Jag jagas av beväpnande och arga pingviner
med vassa tungor och brack miner
Midnatt råder, tyst det är i husen
legitima fascister tänder juleljusen
På gator och torg ligger vraken och kryper
makabra och välgödda stereotyper
Jag är ensam kvar och dansar runt granen
Men var är glädjen och var är barnen?
Något faller i mitt gråa hår
Tomtefar är skadad och läggs på en bår

Han säger

God jul....

Det är inte snön som faller....

--- GOD JUL! ---

Varför gör kvinnor på detta viset?

Inse fakta!

Ni har skönheten.

Ni har intelligensen.

Ni lever länger än vi.

Ni luktar godare.

Ni har livets gåva att föda barn.

Ni är i majoritet.

Ändå tar männen för sig lite som dom vill.

Enligt FN utför ni 64% av allt arbete på jorden. För 10% av lönen och ni kontrollerar 1% av världens förmögenhet.

Om ni kunde hålla sams så skulle ni utan problem kunna ändra världen till er fördel.

Men av FI att döma är det där skon klämmer. Redan som små börjar ni intigrera och baktala varandra på ett sätt som killar inte lika ofta gör.

Sluta tjafsa och ägna er åt väsentligheter istället så blir det nog bra med jämställdheten till sist.

Ja, jag vet att jag raljerar och generaliserar men om du anstränger dig det minsta lilla så fattar du nog vad jag menar.

Som man klarar jag mig nog ett tag till i den nuvarande (o)ordningern, men som pappa till en tjej på 10-år önskar jag snabbare resultat.

Inse fakta. Det finns inte tillräckligt med män som är beredda att frivilligt avstå sina traditionella förmåner som tillfaller dem p g a deras kön.

Ni måste TA FÖR ER. Ju för desto bättre.

Sluta rösta på betongsossar och ryggdunkande gubbar.

Sluta acceptera att låglönejobb är samma sak som kvinnodominerande jobb.

Sluta köp tidningarna som fördummar och förytligar kvinnan.

Sluta säga en sak och sedan göra det motsatta.

I Norge lagstiftar man nu om 40% kvinnorepresentation i styrelser.

Bra.

Synd bara att Norge hann före Sverige.

Det fria valet är bra för det mesta, men ibland måste man knuffa på lite. Jämställhetsfrågan är en sådan fråga.

You're dead now, Muther Fucka!"

Richard Pryor var bara för mycket. Han söp och knarkade. Han hann med att gifta sig med 5 olika kvinnor. Sa "fuck" och "nigger" på scen under en tid då dessa ord var mycket laddade.

Men framförallt var han sanslöst sjukt jävla rolig.

Richard Pryor hade många tragiska sidor men när jag nås av budet om hans bortgång tänker jag mest på det roliga han gjorde. Han drev stenhårt med sig själv, andra afro-amerikaner och med vita. Hans imitation av vita var obetalbar.

Det finns några DVDs med Pryor som är väl värda att införskaffa om man vill se en komisk ikon och förgrundsfigur. Pryor banade vägen för en hel våg av begåvade svarta komiker i USA som har låtit sig inspireras tungt av Richard.

De mest namnkunniga av dessa torde vara Eddie Murphy och Chris Rock.

Det tycks vara ont om harmoniska lyckliga banbrytande människor i världen. Kanske måste man jagas av något djupt inne i sin själ för att våga ta alla de risker som banbrytande människor ofta gör. Behovet av bekräftelse, uppmärksamhet och kärlek överskuggar alla risker. Stora män och kvinnor är ofta plågade diton. Kom och tänka på Micke "Svullo" Dubois.

"I ain't dead yet, Muther Fucka!" brukade han säga.

"Well, You're dead now, Muther Fucka!"

Hoppas du har frid nu Mr Pryor.

Tack för alla skratt.

Instruktioner skrivna i blod

Man kan idag bl a i DN läsa om att Säkerhetspolisen utökar livvaktsskyddet av våra politiker inför valet.

Får mig att tänka på en färgstark löjtnant jag stötte på under min militärtjänst. Denne löjtnant hade till uppgift att gå igenom säkerhetsföreskrifterna för oss nyinryckta Livdragoner.

Han delade ut skriften SäkI (Säkerhetsinstruktioner för Armen). Han ansåg att de flesta sidorna i den boken var skrivna i blod. Blodet från de som skadat sig eller dött på grund av bristande säkerhet och/eller rutiner.

Han sa detta till oss för att vi skulle förstå att det fanns en verklighet bakom alla regler och instruktioner. Det funkade på oss. Dessvärre inte på grannskvadronen som förlorade en ung man när han reste en högantenn mot en kraftledning och dog omedelbart när strömmen tog vägen genom hans kropp.

Kan inte låta bli att tänka att dessa 55 ytterligare livvakter som kommer finnas under valrörelsen finns där genom nya rutiner. Rutiner som säkert är skriftliga och att blodet de skrevs med kommer från Sveriges förre utrikesminister, Anna Lindh.

Republiken Sverige

Monarki är ett gammalt, förlegat statskick med anor från de förslavade och livegnas epok.

Att ärva en offentlig maktposition strider mot alla demokratiska principer.

Att Kronprinsessan Viktoria ger ett sympatiskt och trevligt intryck är fullständigt irrelevant.

Monarkin är av princip fel, och skall därför av princip bytas ut mot republik.

Om presidenten blir en maktfaktor eller mer ceremoniell (typ som dagens talman) är underordnat principen om ett statsskick som bättre reflekterar vår samhälle idag.

Jag inbillar mig att det finns en majoritet av ”principiella” republikaner i vår riksdag. Men jag undrar om jag kommer att få uppleva dess avskaffande.

HKH Kronprinsessan verkar ju så trevlig!

Nyhetens behag a.k.a. "Ride The Wave"

Så här är det med allt jag företar mig.

Passionerat kastar jag mig in i något och låter det uppsluka mig. Sedan klingar det av. Ibland dör det ut. Ibland inte.

Skaffade mig en bloggsida (ja den du läser just nu) igår.

Insåg att jag var "proppfull" med saker jag vill skriva av mig. Har ingen aning vem som läser detta, men det är ju inte det som är grejen.

Grejen är det sköna i att skriva av sig tankar, idéer, åsikter och plötsliga infall.

Jag kommer knappast att publicera åtta inlägg om dagen i framtiden.

Vi får väl helt enkelt se vad framtiden har i sitt sköte för denna blogg.

Givetvis kommer kommentarer från läsare av bloggen att påverka mig positivt. Så tveka inte att höra av dig.

När jag blir såhär "besatt" så har jag med åren lärt mig att njuta av det. Jag kallar det för att "Rida med vågen".

Vissa vågor är större än andra. Mitt radiointresse började på allvar 1982. Och idag, 23 år senare, surfar jag vidare, även om den vågen inte är lika kraftig som när den en gång började.

Kampsportsträning återupptog jag 2002. Håller än.

Intresset för Tempelriddare som väcktes av Arn-böckerna är borta.

En del vågor dör. Andra böljar på.

Njut av resan om du kan!

måndag, december 12, 2005

Trängelskatt. Inga konstigheter egentligen.

Jag glömmer aldrig den fredagen. Jag var påväg till karateklubben på Södermalm. Satt i bilen på Hantverkargatan i höjd med Kungsholms Torg. Jag hade 30 minuter på mig att hinna till klubben och byta om för kvällens träningspass.

20 minuter senare var jag i höjd med Statshuset på samma gata. Jag hade tagit mig fram cirka 600 meter.

Jag drog iväg ett SMS till min träningspartner med budskapet att jag inte skulle hinna till dagens träning p g a trafikstockning. Jag avslutade meddelandet med ett desperat och argsint "Inför biltullar NU!"

Även om jag var arg när jag skrev det så menar jag det fortfarande.

Trafiken i Stockholms innerstad är under stundom löjligt tät. Lösningen är förstås att åka kollektivt. Eller? Bussarna skall igenom samma gator. Och även om bussfiler och "smarta" trafikljus som slår om till grönt så snabbt det går när en buss kommer hjälper så tar det ibland olidligt lång tid att komma fram.

T-banan? Visst, numera tycks den ju funka. Enda nackdelen med den är att den inte täcker alla destinationer man skall till.

Biltullar, eller Trängselskatt som det nu heter är i grunden bra. Det är beklagligt att de nu kom till genom utpressning och svek. Det gör att den står på en mycket dålig grund. Moderaterna och Folkpartiet kommer att skrota allt vad biltullar heter om de får makten i stan. Mer av princip än något annat skäl. Vad de än säger.

Dessa skatter är förstås inte den enda lösningen på trafiksituationen i huvudstaden. Men det är en bra bit på väg.

Bygg ringleder. Fler tvärbanor. Gör kollektivtrafiken säkrare och pålitligare. Fortsätt satsa på cyckelbanor.

Det går att lösa trafiksituationen i stan. Det är inte ens särskilt svårt. Bara om man kommer överens i Stadshuset. Och det tycks vara svårt. Omöjligt svårt.

För att fördjupa dig i ämnet rekommenderar jag dig att läsa Anders Sundströms utmärkta artikel om ämnet i dagens DN.

Göran Greider är väl ändå för käck!

Alla gillar en slugger...

Eller kanske inte alla, men många...

I alla fall jag!

Göran Greider är en slugger. En politisk debatörsslugger som inte gärna förspiller en chans att få slugga lite. I dagens DN "varnar" han för faran i att göra Katastrofkommissionens rapport till helig skrift.


Varför det?

Låt den bli helig och en förebild för hur kommissioner skall fungera.


Klarspråk i Kansli-Sverige! Me likey!!!

Utred till dödagar och skyll på någon annan. Är det det Greider vill ha? Nej just det, han vill bara varna för helighet!?

"Katastrofen i Sydostasien var exceptionell till sin karaktär, och det är inte rimligt att kräva en plan anpassad till en så extrem händelse."

Detta citat från kommissionens rapport använder Greider för att sprida tvivel om den usla insatsen för att sedan komma "pudlande" med ett "jag vet det inte heller". Spara på den karamellen. Och sug på den en stund. Göran Greider "vet inte". Ett ovanligt bevis på självinsikt hos denne slugger. Göran fortsätter:

"Nåja, jag är inte ute efter att försvara UD, detta flugpapper för karriärister ur övre borgerligheten med hopp om jobb i varma länder."


Skönt att han avslutar nyanserat och fördomsfritt i alla fall.

Kristendomen. De många gudarnas religion.

Man skall inte prata om religion...

Det är för känsligt...

Folk kan bli upprörda!

Världens mäktigaste politiker är en halvfanatisk "born-again" kristen som ibland ger sken av att ha en 12 årings intellektuella kapacitet.

Klart vi skall prata om religion!

Religion.

Tänk så mycket ondska som gömt sig bakom religion.

Inkvisitionen. Judehatet. Nordirland. Mellanöstern. Korstågen. 11 september.

Jag tror inte på Gud. Jag tror inte heller på Jesus, d v s jag tror inte att Jesus var Guds son. Vilket är rimligt eftersom jag inte tror på Gud till att börja med.

Varför finns inte Gud?

"The Perception of Reality Is Reality". Detta citat betyder helt enkelt att om Du tror på Gud så finns han för Dig.

I min värld går det inte ihop.

Ta Bibeln.

Gamla testamentet beskriver en intollerant, hämndlysten, barnmördande stamgud som helt och hållet bevakar Judarnas intressen med varierande framgång. Ibland är de förslavade och ibland river de murar och dräper jättar.

Nya testamentet beskriver en Gud som skickar sin "ende" son (född av en oskuld!?) till jorden för att sprida ett kärleksbudskap och som måste torteras och dö en vidrig död för att vi skall få komma till himlen. För övrigt återuppstår Jesus efter några dagar och visar upp sig (spökar?) för sina lärljungar innan han åker till sin pappa i himlen.

Det är för mig klart som korvspad att vi snackar om två helt olika gudar med helt olika agendor.
Det var för övrigt på 300-talet i Nicosia som man röstade in Den Helige Ande. Man passade då även på att rensa bland evangelierna så att de som passade in fick vara kvar och de som inte passade in försvann.
Kolla gärna upp historien bakom de Gnostiska evangelierna om du är nyfiken.
Religiösa fanatiker, oavsett religion är enbart av ondo.
Religionsfrihet en självklarhet.
Du tror på vad du vill och jag tror på vad jag vill.
Min religion är "balans". Yin och Yang. Ljus och Mörker. Dag och Natt.
Mitt tempel är naturen.

Frid vare med dig!

TV du inte bör missa.

Följande tv-serier som precis har kommit eller som är på väg rekommenderas:

House MD (Canal +)
Intelligent sjukhusdrama.

Rome (Canal +)
Påkostat. Pampigt. Sjukt sevärt.

Deadwood (tidigare TV4)
Köp den på DVD eller liknande.

The Daily Show (Canal +)
Världens roligaste dagliga humorprogram. Jon Stewart "äger".

The Shield (Canal +/ TV 3)
Bästa snutserien på länge. Grått. Vardagsstruligt. Korrumperat. Panikslaget. Vic Mackie är en skit man har svårt att motstå.

Over There (endast i USA just nu)
Drama om en grupp soldater i Irak i nutid. Överraskande frispråkig. Ingen skönmålade bild av kriget och "ockupationen" här inte.

Min minnesbild är att minnesbilderna varit med förr

Det var 80-tal. KU-förhör. Björk vs Lidbom. "Veta hut" mot "Trams". Minnesbilderna och bristen på minnen haglade. Jag stötte för första gången på uttrycket "minnesbild". Då i betydelsen "Det skall väl du skita i".

Ur Rapport ikväll:
- I dagsläget har jag ingen anledning att ifrågasätta Hans Dahlgrens minnesbild. Han är en precis och noggrann person, säger Lars Danielsson till Rapport.- Jag har konstaterat att vi har olika minnesbilder och jag tror inte att vi kan komma längre än så i att utreda den här frågan.

Min känsla är att den som talar om "minnesbilder" hit eller dit ljuger.

Min känsla är att Statssekreterare Danielsson var lite oförsiktig med sanningen när katastrofkommissionen frågade ut honom.

Min känsla är att det tog lite för stora propotioner för Herr Statssekreteraren och han blev tvungen att backa. Backa sådär konstigt som bara politiker kan. Ljug blir minnesbilder. "Den andre har rätt" blir "har inte anledning att ifrågasätta".

Nu är känslor inte sanning. Men de känns sanna.

Och hur reagerar Danielssons chef?

Statsminister Persson (ur samma Rapportsändning):
Persson menar att det viktigaste är att han själv fått riktiga uppgifter. -Om den (informationen) visar sig vara felaktig, då har vi en ordentlig kris för förtroendet oss emellan.


Med andra ord. Att LarsDanielsson sannolikt ljög för kommissionen ,som skall representera medborgarna, Göran Perssons arbetgivare, må vara hänt.
Bara han inte ljuger för Statsministern.

Min minnesbild är att den som gömmer sig bakom minnesbilder snart endast blir ett minne blott. Med eller utan bild.

Centerpartiet? Varför det?

Jag är uppväxt med politiken. Mina föräldar var båda engagerade. Min mamma är det fortfarande. Min pappa "fick nog". Mina farföräldrar var också med ett tag. Farfar satt t ex som nämndeman i Solna Tingstätt.

Jag lärde mig redan som barn att politik mest är en massa möten där man pratar och pratar. Att debatterna på komunfullmäktigesammanträdena i allt väsentligt var/är spel för gallerierna. Det var i nämnderna som diskussionen var verkningsfull och i partigrupperna besluten togs.

Detta till trots lockade politiken mig då jag vill vara medoch påverka och ta ansvar för vårt samhälle. Trots sina brister är den demokrati och dess spelregler det vi har. Vill man ändra på detta så gör man det lämpligast genom att deltaga i stället för att sitta hemma och tjura.

Alltså.

Jag vill syssla med politik i någon form.

Nästa fråga.

Vilket parti?

Där tog det stopp.

I över 15 år har jag inte kunnat hitta ett parti som passade mig tillräckligt bra för att det skulle kännas rätt att engagera mig.

Jag höll med KD om visst. Sossarna om annat. Vänster om just den frågan. Moderaterna om den andra. FP, MP och C hade sina poänger.

När jag gjorde partitester på nätet blev jag "regnbågspolitiker". D v s jag var lite här och lite där.

I grund och botten är jag en borglig sosse. Eller sosseskadad borgare.

En mittenväljare med andra ord.

Alf Svensson sa en gång att "det sitter en liten folkhemssosse bakom örat på varje Svensk".

Jag håller med.

Det är i det närmaste omöjligt att inte vara påverkad av det långa socialdemokrtatiska styre vi har haft i detta land.

Lika omöjligt var det för mig att vara imponerad av regeringen Bildts vilda år vid makten under 90-talet.

Jag hade på känn att Centern eller Folkpartiet låg närmast. Av skäl som jag inte kan förklara, för att jag inte kan, är Folkpartiet uteslutet. Det bara är så. Jag blev väl skrämd av en ond folkpartist när jag var barn eller något. Kan inte förklara som sagt. Skumt egentligen, men skit i det nu.

När jag på mitt jobb blev rumskamrat med Per Ankersjö, Stockholms-Centerns starke man, föll bitarna på plats. Här fanns en kille i min ålder med en befriande klarsynthet och ett tydligt avståndstagande från "SosseCentern" som under 90-talet stödde Socialdemokraterna i så många frågor att Centern inte längre kunde ses som ett borgligt parti.

Vi pratade, och pratar, politik en hel del (på mitt initiativ) och jag fann stor glädje i att dryfta våra samhällsproblem och disskutera möjligheterna.

Centern är för mig ett perfekt parti att verka i. Värderingsmässigt ligger de rätt. Socialliberalt. Federalt. Decentralicerande och miljömedvetna. Och precis som i alla politiska partier finns det "falanger" som vill det ena eller andra. Får väl se vilken "falang" man hamnar i!?

Det finns inga politiska partier som till 100% passar alla dina åsikter.

Det är väl bara att kasta sig in i politiken och se vart hän resan bär. Må det bära eller brista!

Den svåra konsten att sluta när man ligger på topp.

Jag hade en favorit tv-serie. Den hette VITA HUSET eller The West Wing som den hette på originalspråket. Jag har lyckats följa den i den takt som avsnitten kommer ut i USA.

Jag är med andra ord 7-8 avsnitt in i den sjunde och sista säsongen.

Denna underbara tv-serie som gjorde fantastisk drama av amerikansk in- och utrikespolitik har verkligen tappat. Denna säsong känns överflödig och tillkämpad.

Hade man slutat för en eller två säsonger sedan så skulle serien för alltid varit förknippad med kvalitet.

Och The West Wing är inte på långa vägar det värsta exemplet på tv-serier som håller på för länge. Ally McBeal... Spårade ur. Arkiv X... Spårade ur. Dallas... Spårade ur (Plötsligt vaknade Pamela och allt hade varit en dröm!).

Har själv aldrig riktigt gett Seinfeld en chans men förstår på seriens fans att den var bra ända in i kaklet.

Att Jerry Seinfeld tackade nej till "hur mycket pengar som helst" för att fortsätta men den ugnefärliga motiveringen att man skall sluta när man är på topp är beundransvärd.

På så sätt kommer denna tv-serie, som mest inte tycks handla om något särskilt, gå till historien som en tidlös fantastisk tv-serie.

Vår store ledare Göran Persson påminner mer och mer om Arkiv X och Ally McBeal. Hade han lämnat över för ett par år sedan hade han gått till historien som en "bra" statsminister. Ordförande i EU. Resning av finanser och allmänt sedd som en landsfader.

Nu blir han mer och mer lik en avdankad charmör som inte fattar varför ingen vill dansa med honom.

Festen är över nu Göran.

Det blir inte roligare än såhär för dig. Du får vara trött. Du får flytta till landet. Du får till och med beundra "politisk stabilitet". Men var vänlig och sluta med det i Rosenbad.

Ta med dig Bosse Ringholm när du slutar.

För de borgliga är Bosse toppen, mer stiff betongsosse än Bosse är svår att finna. Men som medborgare i Sverige ser jag hellre att karln blir ambassadör i "Långbortistan".

Kanske kan han efterträda Margareta Winberg i Brasilien!?

Atomkraft - Nej Tack!?

Som grabb tog min Mamma med mig i ett demonstartionståg genom Stockholm mot kärnkraften. Detta var inför folkomrösningen i frågan. Jag gick där, glad i hågen, och sjöng med i kampsångerna mot kärnkraften. Den "gulliga" solen som tackade nej till atomkraft satt på min jacka och Linje 1 och 2 var trams.

Var står jag idag?

Som Centerpartist måste man väl vara emot kärnkraft?

Både ja och nej.

Ja, kärnkraft producerar avfall som är så giftigt och eländingt att vi måste slutförvara det i "evigheter" i bergrum för att det skall funka. Knappast långsiktigt.

Harrisburg och Tjernobyl visade även att "det osannolika som inte kan hända" faktiskt kan hända, och bevisligen har hänt och sannolikt kommer att hända igen.

Nej, kärnkraft är, bortsett från att det producerar ett av världens giftigaste ämnen och vid anrikning av detta ämne kan bidra till världens farligaste massförstörelsevapen, rent och miljövänligt.

Nej jag skojar inte.

Kärnkraft är miljövänligt. Senast härom dagen bekräftades detta i Studio Ett i P1 där en expert menade att den ojämförligt största positiva påverkan på koldioxidutsläppen i Sverige var när man under 70-talet gick ifrån kol- och oljekraftverk och i huvudsak tog kraft från vatten- och kärnkraftverk.

Lösningen på problematiken kring elförsörjning, tillväxt och ett hållbart ekoligiskt samhälle sitter jag dessvärre inte på men varför inte utnyttja sin demokratiska rätt att reljera lite och erbjuda en elegant lösning!?

Bygg två eller tre splitternya, oerhört säkra, kärnkraftverk som producerar mer kraft än vi behöver.

Sälj överskottet till andra länder som på så sätt slipper fortsätta driva sina eventuellt gamla och farliga kärnkraftverk eller sin smutsiga kolkraft. Placera vinsten från överskottet i en fond som stödjer forskning på alternativ till kärnkraften som framtidens kraftkälla.

Skulle personligen kännas tryggare med en nybyggd anläggning än det 70- och 80-talsbyggen vi har idag. Bygg de nya verken i anslutning till befitliga så slipper vi nya debatter om placering.

På sikt måste kärnkraften ersättas med mer säkra, ogiftiga och förnyelsebara system. Men om inte seriösa summor satsas så kommer det knappast ske under min livstid.

På så sätt bidrar kärnkraften till sin egen avveckling.

Fiffigt sa Bill! Finemang sa Bull!

Instant rewards inom politiken

Låt mig anknyta till mitt senaste inlägg angående hur vi gör våra val baserade på omedelbara belöningar.

Sossarna lovade maxtaxa i förra valet. Konkret. Belönande och omedelbart (nåja). Räddade sannolikt valet åt dem.

"Folkpartisanerna" talade om krav på invandare. Lockade till sig röster från medborgare som sannolikt inte ställer upp på Folkpartiets integrationspolitik, men det är för abstrakt. Krav på svenskakunskaper hos dem som vill bli Svenska medborgare är konkret.

Vi behöver visioner, men vi behöver även vara konkreta för att vinna folks intressen.

Var finns de "goda" populisterna? Eller är en populist per defninition en missnöjespolitiker som skyller på "dem vi inte förstår oss på"?

Om Centern skall ha en chans i det kommande valet behöver man konkretisera en eller ett par frågor. Se till att de som egentligen har röstat "fel" ett par val nu, ser "ljuset" och lockade av de kloka och konkreta lösningar går till vallokalen för att göra det rätta.

För all del, var övertydlig. Men "fuska" inte som Folkpartiet.

För övrigt anser jag att Göran Persson skall avgå som en följd av kritiken i Katastrofkommissionen och ta Tant Laila med sig!

En rökare eller bara glassa!?

Märkliga tider vi lever i...

Idag kostar "lyxglass" lika mycket eller mer som ett paket ciggaretter. Var det så förr? Betalade folk nästa 50 spänn för en halv liter glass?

Djurgårds Glace "Svenska Jordgubbar" är för övrigt sensationellt god och borde serveras på alla bättre restauranger. Och sälja på Pressbyrån och... Ja, du förstår.

Hur fattig man än är så tycks folk alltid finna pengar till sina laster. Det kallas inom psykologin för "instant reward" d v s den lycka jag känner nu är konkret och den eventuella olycka som kan drabba senare är abstarkt.

Det är därför "kvartalsekonomi" och kortsiktiga åtgärder sällan bidrar till något långsiktigt gott. Hur skall vi kunna förvänta oss att våra företagsledare och politiska ledare skall bete sig på något annat sätt du och jag?

Det långsiktiga, ibland självförtsakande, tänkadet finns och fanns i många "primitiva" kulturer medans vi civilicerade västerlänningar jagar "instant rewards".

Men om vi noggrant granskar vår omgivning så kommer vi att finna att det finns gott om kloka och långsiktiga människor omkring oss.

Stöd dem.

Uppmuntra dem till att leda.

Utan dem är vi förlorade.

Kanske inte idag.

Men likväl förlorade...