En klok kommentar på ett av mina inlägg konstaterade nyktert att det bli mer och mer bloggar om bloggar och de som bloggar. En slags intern ”maktkamp”, i brist på bättre ord, mellan höger och vänstebloggare, mellan homofober (äkta eller påstådda) och hbt-vänner samt allsköns andra grupperingar och/eller individer som av olika skäl hamnar i konflikt med varandra.För vissa har bloggandet blivit en viktig del av deras identitet. Personer som kanske inte hade en arena att få synas och höras på har nu hittat den i bloggvärlden. En del, ni vet vilka ni är, uppdaterar sina bloggar flera gånger dagligen och verkar däremellan ägna resten av tiden åt att läsa och kommentera andras bloggar. När ni äter, sover och jobbar vet jag inte!?
Jag är både lite avundsjuk och bekymrad över den energi som ni tycks ha att lägga ned i denna virtuella värld.
Själv är jag lite speciell i mitt förhållande till bloggandet (tror jag). Jag gillar att skriva inlägg på min blogg men läser sällan andras. Inget jag är stolt över att erkänna, men likväl är det så. I vilket fall som helst sparar det lite tid till annat, om än inte nödvändigtvis viktigare.
Jag har en väldigt enkel syn på hela ”problemet” med ”Bloggnarcissism”.
Låt dem hållas!
Om t ex ”striden” mellan SannBlogg och Bloggen Bent lockar massor av läsare på intressant.se så är det väl helt enkelt så att det är det som lockar flest läsare på intressant.se!?
Och vilka är vi att döma över andras läsintressen?
Till saken hör att de mest lästa bloggarna är just det för att de ofta formulerar sig i aktuella frågor på ett intressant, och inte sällan provokativt, sätt och de uppdaterar sina bloggar ofta.
Dessutom vågar jag påstå att den bloggare som efter ett tag lägger all sin fokus på att skriva om sig själv och sina antagonister snart skulle bli tröttsam och därmed tappa läsare.
Oavsett partifärg hos dig som läsare så är du en del av den penninglösa marknadsekonomin i bloggvärlden. Tillgång och efterfrågan. Den dag vi slutar läsa, alltså efterfråga, narcissistiska bloggar kommer de att försvinna ut våra medvetanden. För även om de finns, så kommer bristen på intresse göra dem ”osynliga”.
För det är du själv som väljer vad du läser. Du och ingen annan!
6 kommentarer:
Ehmm... host. Tror du på mig om jag säger att ingen av mina inlägg på bloggen har tagit mera än fem-tio minuter att skriva? Ingen. Nog är jag en ödmjuk och jordnära person, men spotta ur mig texter kan jag - och jag behöver faktiskt inte alls lägga ner någon energi på det.
Och krig förresten. Nåja. :)
Skrev inte "krig" utan "strid".
Och, ja, du finns i åtanke! :-)
Okay, fast jag vill ju hävda att det inte föranligger någon "strid". Vare sig narcissistisk eller icke-narcissistisk. Men jag ska inte tråka ut dig med någon större invändning.
Och jag lägger fortfarande inte ner mer än en timma på bloggandet per dag. Ibland behövs bara några minuters andningshål när man sitter och jobbar. Att blogga är väl ett sånt andningshål. ;)
Ta inte åt dig mer än du själv tycker att du förtjänar! ;-D
Det är bara kul att du skriver så bar och så ofta.
Kör så det ryker!
"För även om de finns, så kommer bristen på intresse göra dem ”osynliga”." grunden i all mobbning kritik och osynliggörande.
kas: Förvisso sant. Men inte relevant som kommentar till mitt inlägg som inte handlade om att mobbing utan snarare att en bloggare som ingen läser på grund av att det inte tilltalar läsarna försvinner inte men tappar relevans då ingen läser demn längre.
Det finns ju inget krav på att vi MÅSTE läsa alla nadras bloggar för att vi inte skall stämplas som "mobbare"!?
Om läsare slutar läsa en tidning för att de tycker att den blivit för innåtvänd är det inte mobbing, utan konsumentmakt.
Jag vet att du förstår skillnaden.
Skicka en kommentar