Räkna till tio… Långsamt!

Det är lätt att bli provocerad.

Särskilt lätt är det när man inte riktigt förstår sig på den som provocerar.

De senaste dagarnas eskalering av protester och våldsamheter som vi har sett prov på i bland annat Syrien, Libanon, Afghanistan, Egypten, Palestina, Sudan, Indonesien och Turkiet med anledning av Jyllands-Postens, och sedermera andra europeiska tidningars, publiceringar av de så kallade ”nidbilderna” av Profeten Muhammed är svåra för många av oss att förstå.

Det är lätt att bli provocerad av våldet och skadegörelsen. Det är lätt att bli provocerad när man hotar skandinaver till livet som en konsekvens av vad ett fåtal personer har gjort.

Jag blev provocerad när jag fick höra att en imam i Berlin hade sagt att det som skett ”var det värsta man kan utsätta en rättrogen muslim för”. Jag förstår inte vad han menar. Vore inte att bomba Mecka under Ramadan värre? Vore inte mord på muslimska barn värre? Vore inte förintelseläger som systematiskt mördar muslimer värre?

Jag förstår inte.

Jag inser att jag knappast kommer att förstå allt heller. Jag inser att jag inte alltid kan se var religionen slutar och andra dunkla politiska motiv tar vid.

Jag misstänker att en hel del muslimer i världen aldrig kommer riktigt förstå sig på oss nordbor heller.

Folk i min omgivning har reagerat olika på de senaste dagarnas händelser. Det som oroar mig är de som låter sig provoceras och ogenomtänkt börjar drar alla muslimer över en kam och fäller generella kränkande omdömen över en miljard människor utan att för en sekund reflektera över vad de egentligen säger.

Det är lätt att falla in i pöbelmentalitet. Vi-och-dom-mentalitet. Det är hur lätt som helst. Särskilt när man känner att man inte är ensam.

Det är lätt att bli provocerad.

Det klokaste att göra när någon försöker provocera dig är dock att hålla huvudet kallt.

Coolast vinner!

Så när du känner dig provocerad: Räkna till tio… Långsamt!