Bråda dagar för en bloggare

Det var ett tag sen jag skrev här på bloggen.

Inte för att det saknas stoff.

Snarare tvärt om.

KU-förhör, mera Muhammedkarikartyrer, folkpartister som smyggillar trängselskatter, mera Muhammedbilder, mera KU-förhör, årsmöte i den lokala centeravdelningen, Vinter-OS, Mauds utspel om förändringar i LAS för att främja jobb åt ungdomar, mera Muhammedbråk, Vicepresidenter som skjuter gamla bekanta i ansiktet, kvinna som sannolikt mördades av sin förföljande ex-pojkvän, strax efter det att polisen släppt honom efter förhör om brott mot kvinnofridslagen, mera KU-förhör... listan kan göras längre.

Dock blir allt detta "världsliga saker" när jag tittar på mina barn, omedvetna om det mesta av ovanstående, deras värld består av helt andra problem. Dotterns jakt på en lämplig dikt att deklamera i skolan - efter lite övertalning gick hon med på att lära sig en underbar dikt av Edith Södergran. Sonens bekymmer med rallymotståndarna i rallyspelet på X-box.

Att vara pappa är det finaste jag kan vara. Att vara en bra pappa är min strävan. Och om jag bloggar mindre som en konsekvens av att jag försöker vara en bättre pappa... so be it!

Ta hand om dig käre bloggläsande vän, och ta hand om dina barn, om du har några. Plötsligt en dag flyttar de hemifrån och barndomen är borta.

Jag har många gånger hört och läst om dem som bittert ångrat att de inte var mer med sina barn när de "var små". Jag har aldrig läst eller hört om någon som ångrat motsatsen.

Tål att tänkas på!