Mörda ditt barn så du kan behålla din heder

Den 21 januari är det 4 år sedan Fadime Shahindal mördades av sin far för att hon själv ville välja hur hon skulle leva sitt liv.

I tidningarna har jag de senaste veckorna kunnat läsa om hur en tonårsflicka från Kurdistan mördades av ett antal manliga släktingar. Sannolikt för att hon hade fått skjuts av en ung man hon kände från en marknad, efter det att hon kommit ifrån sitt övriga sällskap. Enligt det uppgifter som stod att läsa tror man att blotta misstanken om att hon kan ha ”besudlats” under bilresan var skälet till att hon måste mördas av sin släkt.

Jag blev fysiskt illamående av den artikeln. Om den stämmer med verkligheten, vilket det mesta tyder på, så är det bland det sjukaste jag hört talas om.

Människans instinkter är att skydda sin avkomma. I alla kulturer jag känner till är en förälder som inte kan skydda sina barn och som aktivt utsätter dem för fara en person utan heder.

Och plötsligt konfronteras jag med en kultur där det hedervärda är att mörda sitt barn (främst dotter) för att respekteras av omgivningen.

Jag kan intellektuellt förstå mekanismerna bakom mycken grymhet. Folkmord, psykoser och galenskap. Även om en handling är avskyvärd så kan man oftast identifiera förövarens beteende.

Den svårt deprimerade mannen som mördar sig själv och sina barn. Modern som låter mörda sina barn för att hennes nye pojkvän inte skall lämna henne. Jag kan inte förstå hur man kan göra så, men ändå förstå att en psykiskt sjuk människa, bevisligen, kan begå sådana vidriga och desperata handlingar.

Det som skiljer ”hedersmord” från ovanstående är omgivningens roll och reaktion. I så gott som alla samhällen är den som begår grymheter mot barn en avskyvärd brottsling och både opinion och rättsväsende är tydliga i sina fördömanden.

I samhällen med ”hedersmord” tycks det snarare vara omgivningen som direkt eller indirekt kräver att dådet skall ske!?

Något som strider mot all världens religion. Något som strider mot alla naturliga mänskliga instinkter utom möjligtvis en.

Den enda förklaring som jag kan se som skulle kunna få mig att ändå, på något skruvat sätt, förstå vad det kan handla om.

Behovet att få tillhöra en grupp (flock) är större än att skydda sitt barn.

Invandrargrupper jobbar idag aktivt med att upplysa och utbilda unga män från områden med ”hedersmord” i ett försök att få dem att inse det galna i beteendet, och enligt många av dessa grupper gå det framåt.

Låt oss hoppas att det ligger sanning i dessa påståenden.

Låt oss hoppas att denna sjuka avart inom mänskliga relationer förpassas till häxprocessernas, slaveriets och förintelsens skamvrå över mänskligt beteende som visar på kollektiv mänsklig dårskap som knappt är greppbar och djupt förkastlig.

Låt oss hoppas.