Carin Jämtin, socialdemokraternas oppositionsborgarråd i Stockholms Stadshus går i dag på DN Debatt ut med budskapet att de inte kommer att stödja trängselskatterna om man inte från staten skjuter till resurser till SL så att kollektivtrafiken på ett rimligt sätt kan möta den förväntade ökning av resenärer med kollektiva medel som på rimliga grunder kan antas strömma till.
Socialdemokraternas trovärdighet i trängselskatssfrågan är ju som bekant allt annat än stor efter förra valets svek på lokal nivå för att säkra makten i riket. Att sossarna nu börjar krångla kring trängselskatter igen öppnar onekligen upp graden för angrepp med ord som ”ännu ett svek” och ”hur många gången skall de ändra sig?”.
Det finns dock en avgörande skillnad med detta utspel och Billströms vallöftesbrott.
I denna sak anser jag att socialdemokraterna har fullständigt rätt, och det hedrar dem att ta fajten. Visst ser även jag de taktiska fördelarna i att socialdemokraterna angriper alliansen på det område där enigheten är allt annat än stark (läs: så gott som alla moderater och de flesta folkpartister är emot allt vad trängselskatter heter). Men sakfrågan är relevant oavsett eventuella politiska bonuspoäng.
Kollektivtrafiken knäar redan idag vid rusningstid. Att varje dag behöva stå och trängas till och från jobbet på överfulla bussar, pendeltåg och t-banevagnar är inte direkt något som motiverar fler att ta sig till jobbet kollektivt.
Just att ta resurser från bilisterna och ge till kollektivtrafikåkarna var fiffigt och till synes effektivt.
Att utveckla Stockholms roll som tillväxtregion och finansiell motor i Sverige är viktigare än att värna om moderata bildyrkande, kollektivtrafikföraktande politikers sårade egon.
Småaktiga principer skall aldrig stå ivägen för fungerande lösningar.
Inför trängselskatter. Bygg och förbättra vägnätet och förstärk och förbättra kollektivtrafiken. Inte antingen eller. Både och!
Har vi råd med det kanske du undrar?
Vi har inte råd att låta bli!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar