måndag, juli 24, 2006

Hur man stoppar dödandet i Libanon

Just nu matas vi dagligen av bilder och ord från Libanon där det pågår ett krig. Ett ganska ensidigt krig kan tyckas vid en första betraktelse.

Jag är gammal nog att minnas liknande bilder från ett krigshärjat Libanon under 80-talet. Men om jag minns rätt var det då ett inbördeskrig kryddat med andra staters intressen. Spelarna då var Iran, Syrien, Israel, Sovjet, USA och allsköns libanesiska miliser med mer eller mindre religiös anknytning: SLA, Druser, Hizbollah, PLO och så vidare.

Nu är det då dags igen. Hizbollah kidnappar israeliska soldater. Israel blir förbannade och svarar med våld. Hizbollah skjuter raketer från södra Libanon in i Israel. Israel blir ännu mer förbannade och svarar med övervåld.

Jo, för det är det handlar om… övervåld!

Jag förstår och sympatiserar med Israels önskan att försvara sig mot terrorangrepp. Som ”fredskadad” svensk kan jag inte en i min vildaste fantasi förstå hur det måste vara att ständigt leva med terrorhot mot sig själv och sin familj.

Alltså tycker jag att Israel har rätt att agera för att skydda sitt land och sina medborgare, med våld och så krävs.

Dock känns det som om Israels väpnade styrkor är ett aningen för trubbigt instrument i dagsläget. Den libanesiska civilbefolkningen ser nu sina hem bombas. Vatten, el och livsmedel förstörs. Broar och vägar sprängs och detta samtidigt som Hizbollah fortfarande tycks ha ett par raketer kvar att skicka in i norra Israel.

Syrien hotar med att ”lägga sig i” ifall Israel väljer att invadera södra Libanon. Hizbollah får starkare stöd lokalt för varje, av Israel, sönderbombat bostadshus.

FN står maktlöst och tittar på och USA tar det lugnt och talar om att ett vapenstillestånd just nu bara skulle ge Hizbollah tid att ”ladda om”.

Hoppet står just nu till den trevare som Israels försvarsminister skickade ut där han säger att Israel kan tänka sig en internationell fredsstyrka som säkrar upp gränsen till Israel och sätter stopp för attacker mot dennes land. Helst NATO-ledd heter det. I brist på bättre förslag så tycker jag att det bara är att köra! Framför allt om alternativet är mer bomber och raketer och mer oskyldiga dödsoffer på båda sidorna gränsen.

Att lösa problemen i Mellanöstern låter sig knappast göras på någon vecka men att få stopp på dödandet är däremot genomförbart.

Och just därför bör det göras!

3 kommentarer:

magnus sa...

Du argumenterar att det att broar och vägr sprängs är exempel på att Israels armé är ett för trubbigt vapen att användas för att skydda sg mot Hizbollah. Tjena! Om inte det är argument just för att det är med precision som Israel försvarar sig (Hizbollahs moblisering från Syrien och övriga delar av hela Libanon som de militärt kontrollerar) så begriper då jag ingenting av formulär 1A rörande krig.

I det senaste inlägget skrev du att Federley var korkad. Jag brukar inte läsa din blogg, där jag anser att 9 av 10 inlägg vrukar vara .... . Sorry.

Fredrik Bojerud sa...

Magnus,

Med tanke på hur slarvigt du tycks läsa mina inlägg är det inte lätt att veta om du inte gillar det jag skriver för att du inte förstår vad du läser eller om det är det jag verkligen skriver som misshagar dig!?

Dessutom skulle jag uppskatta om du slutade upp med att "nästan" skriva vad du menar. "...." kan för all del betyda vad som helst på fyra bokstäver. Hade du varit rakryggad nog att skriva rent ut vad du menade skulle jag och andra som läser detta slippa sitta och gissa och tolka. Du som aspirerar på en riksdagsplats borde ha stor glädje av att uppfattas som tydlig och rakryggad istället för feg och mumlande.

Fredrik Bojerud sa...

Hoppsan!

Det visar sig att du (Magnus) inte är den Magnus Andersson som jag först trodde. Därmed kanske kommentaren om riksdagsplats måste utgå. I övrigt ändrar detta misstag inget av det jag skrev.