Marknadskrafter - Återvinning

Skrev detta den 27 januari 2006. Passar på att återvinna.

Marknadskrafterna i sin renaste och oreglerade form kan ställa till lika mycket, eller mer skada som en orkan eller flodvåg. Utsläpp av kemikalier, människohandel, vapen- och narkotikahandel, skövling av naturresurser, tjuvfiske är alla exempel på hur marknadskrafterna bidrar till lidande, oreda och katastrofer.

Marknadskrafterna är en integrerad del av mänskligheten och mänskligt beteende. Att önska bort dem är utopiskt och, vilket historien bevisat gång på gång, knappast framgångsrikt.

Detta betyder inte att vi skall resignera och släppa marknadskrafterna fria. Historiskt sett var marknadskrafterna tyglade av de samhällen som de verkade i och av nationalstatens regleringar. Kunder kunde snabbt beivra dåligt beteende hos ett företag som av girighet började tära på omgivningen.

Dagens globala marknad har medfört att många av dessa begränsningar är borta. Frihandelsavtal, konkurrensfrihet och slopade subventioner och tullar har avpersonifierat ”marknaden”.

Vi förhåller oss idag mer till varumärken än till industrier och fysiska producenter. Jag har ingen aning om villkoren för de arbetare som tillverkat mitt tangentbord. Jag vet bara att företaget som satt loggan på tangentbordet borgar för funktionalitet och kvalitet. Mer än så bryr jag mig ärligt talat inte. Och i det beteendet är jag uppenbarligen knappast ensam.

Det finns enligt min mening två sätta att ”tygla” marknadskrafterna i syfte att minska riken för ”skador”.

Den ena är den effektivaste och svåraste metoden. Förändra ditt och mitt beteende. Vi ”röstar” varje dag med våra pengar. Och om vi mer medvetet börjar ”rösta” på rättvisemärkta produkter och miljömärkta produkter och väljer bort företag som går för långt i sin vinstjakt kommer marknadskrafterna anpassa sig för att kunna erbjuda det kunden vill ha.

Erfarenheten visar dock att vi sällan är beredda att betala mer för en likvärdig produkt bara för att må lite bättre av kunskapen att produkten tagits fram med justa metoder.

Detta är synd, då marknadskrafterna blixtsnabbt anpassar sig till efterfrågan utan att reflekterar särskilt mycket över det. Vill ”alla” köpa rättvisemärkta bananer så är det bara de som odlas.

Om majoriteten vill ha ”perfekta” bananer, skit samma i hur mycket odlarna betalar sin personal och hur mycket gödsel och bekämpningsmedel som används, så är det detta marknadskrafterna erbjuder.

Den andra metoden är reglering genom lagstiftning. Sådan finns redan idag, och är en förutsättning för att en marknadsekonomi skall fungera. Utan fungerande arbets- och affärsrätt hämmas tillväxten på grund av osäkerheten i investeringar.

Detta är i min mening ett dubbeleggat svärd. Å ena sida krävs reglering för att en marknad över huvud taget skall fungera. Å andra sidan kan för mycket reglering hämma tillväxt och utveckling vilket i sin tur kan medföra att investeringar flyttar vidare.

Vidare måste regler efterlevas om de skall ha effekt. Finanslagar utan att Finansinspektionen gör sitt jobb blir snabbt verkningslösa. Skattelagar utan att Skatteverket gör sitt jobb blir även de verkningslösa.

Orsak och verkan. Svårare än så är det inte i teorin.

Dock kräver jag att världens politiker tar sitt ansvar för den ”stora bilden” på fullaste allvar och framför allt inte bara säger rätt saker utan även gör rätt saker. Vid stora internationella konferenser kring fattigdom, miljö, kvinnors och barns rättigheter kommer man oftast fram till kloka och vettiga uttalanden.

Kunskapen finns. Lösningarna finns. Genomförandet lyser allt som oftast med sig frånvaro.

Gräver man i orsakerna till detta så är det inte ovanligt att man stöter på en kraft som gör vad den anser behövs för att maximera vinster och resultat. En pragmatisk kraft som ständigt söker den kortaste, snabbaste vägen till målet, oavsett om den går genom korrupta politiker, mutade journalist eller via skumma lobbyister.

En kraft som kan tyglas. Som måste tyglas. Men som också måste få finnas…

Marknadskraften