Sveriges kortaste ministertid har tagit slut. Efter blott åtta dagar kastade Maria Borelius in handduken och sa upp sig som handelsminister i regeringen Reinfeldt.
Hon uppger det vidriga drevet som skäl till åtgärden. Jag tror henne. Och det är det som är problemet.
Att utsättas för ett mediadrev av den skalan som familjen Larsson-Borelius utsattes för är sannolikt något av det vidrigaste man kan råka ut för i vårt land - om man undantar liv och dödsituationer som tenderar att förändra perspektiven på ”världsliga frågor” likt denna.
Men Borelius bär själv ett tungt ansvar för den uppkomna situationen. Drev är oftast en följd av att man försökt undanhålla information för media. Media reagerar då instinktivt genom att börja vända på alla stenar de kan hitta, oftast på ett kränkande och okänsligt vis.
Den enda metod jag kan komma på som fungerar dämpande på ett drev är att möta pressen och svara på alla frågor, helst även förkomma media genom att erkänna ALLT. Drev tenderar att mattas när det inte finns något att jaga.
Borelius gjorde ett lamt försök under veckan att göra en pudel för sina omdömeslösa uttalanden. När sedan sommarhus, bolagsaffärer och annan ävja dök upp sjukskrev hon sig, för att sedan avgå.
Rätt skäl till avgången är denna:
”Jag inser att jag uppträtt på ett sätt som skadar förtroendet för mig som person vilket i sin tur skadar förtroendet för regeringen, av det skälet ser jag inte någon annan möjlighet än att avgå som minister samtidigt som jag vill passa på att be alla som känt sig kränkta av denna händelse om ursäkt. Jag har lärt mig mycket av det inträffade och hoppas att mina erfarenheter kan hjälpa andra i framtiden.”
Skicka sedan fram någon annan att skälla på ”drevet”, det skadar ju aldrig!
Nåväl, handelsministern är historia och ”drevet” riktar nu sina fradgande käftar mot en annan misshaglig minister.
Kulturministern kan härmed anse sig själv som varnad!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar