tisdag, februari 26, 2008

Världsliga saker som ger guldkant i livet

Det viktigaste i mitt liv är mina barn. Det är inte alltid jag lever efter den insikten - just nu sitter jag till exempel och skriver detta i Afghanistan, långt bort från det viktigaste i mitt liv.

Men om vi för skojs skull skulle ta och bli lite ytliga en stund tänkte jag lista ett antal saker som skänker njutning och glädje i mitt liv. Det kommer inte handla om single malt whiskey eller kubanska handrullade cigarrer. Årgångsviner och gourmetrestaurnager lyser även de med sin fråvaro på denna lista.

Fokus kommer att ligga på tv-serier, dataspel, filmer, böcker och några riktigt bra platser. Listan är spontant skriven och inte särskilt genomtänkt.

Hitman - Blood Money (PS2/PC/XBOX) // Sjukt och sjukt bra dataspel. Variationsmöjligheterna kombinerat med fin musik, härliga miljöer och en underhållande plotline gör detta spel till något man kan komma tillbaka till gång och gång igen.

The West Wing (Vita Huset) // Tv-serien som numera är nerlagd. Såg om de första 5 säsongerna i vintras. En fantastisk ensemble och strålande manus. Bra skit som det brukar heta.

Café Lyran (Mälarhöjden) // Söder om söder vid Mälaren ligger Stockholms kanske stabilaste fik. Hembakat och generöst. Alltid gott och utsiken över Mälaröarna är helt okej. Gillar man goda bakverk finns mycket att välja på. Räkmackan är legendarisk och som regel värd sitt höga pris.

Life on Mars // BBC:s märkliga tv-serie om en polis som 2006 efter en trafikolycka hamnar i koma och plötsligt "vaknar upp" i 1970-talets Manchester där han tillsammans med sin nye chef utreder han brott "70's style". Skådespeleriet, dialogen och miljöerna tillsammans med musiken gör denna serie särskilt underhållande.

The Colbert Report // Comedy Central i USA visar detta underbara tv-program som helt och hållet står och faller på en underbare Stephen Colbert som spelar en högerradikal åsiktsmaskin med engen talkshow. Ofta smart, ofta tankeväckande och alltid rolig.

Våren // Allergier till trots. Ljusets återkomst och grönska och värme gör våren till en tid att njuta. Gör det!

Poker // Tar 10 minuter att lära sig och en livstid att bemästra. Poker (Texas Hold'em) är inte bara ett spel om de bästa korten eller förmågan att räkna odds. Det är också ett psykologiskt spel som kan vara belönande på mer än ett sätt. Å andra sidan kan det vara ingången till spelmissbruk, så ta det lugnt.

Amerikanska pannkakor med lönnsirap // ICA:s stora kokbok har ett recept som är mycket lyckat. Tillsammans med äkta lönnsirap är detta mer beroendeframkallande än poker. Bör ätas men med förnuft. Testa att blanda ned färska blåbär när säsongen kommer.

Shop'n'Go // Att slippa stå i långa köer när man handlar och att hela tiden ha koll på hur mycket man har handlat för är i det mesta brilliant. Nu har även IKEA börjat med en variant i form av självscanning vid kassorna. Fungerade utmärkt senast.

Top Gear // BBC:s långkörare om bilar, särskilt snabba dyra bilar. Personkemin mellan Jeremy Clarkson, Richard Hammond och James May är underbar och de bär upp programmet på ett sätt som borde göra vilken annan programledare som helst avundsjuk. Att gilla bilar är en fördel men programmet kan avnjutas lika väl av övriga för underhållningsvärdet. Dessutom är reportagen sjukt snyggt filmade till ett utmärkt soundtrack.

Ben Sherman // Klädmärket med rötterna i mods-rörelsen på 60-talet har av någon outgrundlig anledning blivit ett favoritmärke sedan min gode vän och modsspecialisten Sven Hallberg introducerade mig för märket i London för några år sedan. Senast under en shoppingrunda i Abu Dhabi shoppade jag loss på lite snygga tröjor. Och jag som inte bryr mig särskilt mycket om märkeskläder!?

ECCO // Skomärket som står för ca 80% av mina skor och sandaler. Hög kvalitet och utmärkt komfort. Finns både skor för styrelserum och friluftsliv. Kostar lite mer än billigt skit men är värt varje krona.

Michael Connelly // Amerikansk författare som till dags dato enligt mig inte skrivit en enda dålig bok. Äckligt stabil med spännande plotter och fängslande karaktärer. Hans sensate bok, The Overlook, ligger på nattduksbordet och väntar på att jag skall bli klar med Forsytes bok The Afghan.

Externa hårddiskar // Om man som jag samlar på filmer, tv-serier och musik digitalt så krävs det onekligen en hel del lagringsutrymme. En extern hårdisk 500 GB kostar idag runt 1.000 kr och rymmer mycket. Good stuff!

Grand Theft Auto-serien (TV och PC-spel) // GTA3, GTA:Vice City och GTA:San Andreas har ett par saker gemensamt. Det är fantastiska spel och den senaste alltid bättre än de förra. Nu vankas GTA4:Liberty City som mycket väl kan få mig att köpa ett PS3 eller en XBOX360 bara för att få spela det spelet. Omoraliskt bra spel.

Listan kan göras längre men vi tar och stannar här. Hoppas att något på listan lockar dig till att prova och att du delar min uppfattning.

Ta hand om dig!

onsdag, januari 30, 2008

McCain vs Obama vs McCain vs Clinton

Senator John McCain (bara namnet får mig att tänka på Bruce Willis karaktär i DIE HARD-filmerna, John McClain) ser mer och mer ut att bli republikanerna presidenstkandidat.

McCain, son och sonson till Admiraler, valde givetvis en milityär karriär och tjänstgjorde i Vietnamnkriget som pilot i den Amerikanska Flottan. Han har en klar uppfattning av kriget baksida efter att ha tagits tillfånga av Nordvietnamesiska styrkor och utsattes för så mycket tortyr att han tvingades sluta som pilot.

McCain uppfattas som en principfast politiker som många gånger har lämnat partilinjen (rep) för att istället göra upp med högerfalangen inom demokraterna. Han får anses vara en annan typ av republikan än George Walker Bush.

Skulle McCain ställas mot Obama kommer det bli ett tufft race med oklarhet in i det sista.

McCain vs Clinton talar för McCain. Hillary Clinton har en förmåga att reta upp många republikaner precis som Bush retar upp demokrater. McCain har hittills uppträtt som en "rimlig" politiker med tydliga värderingar och lär inte piska fram "anti-röster" i den grad som behövs. Samma gäller för Obama/Clinton. Obama skulle inte reta upp lika många republikaner att "antirösta" som Clinton.

Alltså. McCain kanske inte är högerrepublikanens favoritkandidat men klart mycket bättre än de demokratiska alternativen. Obama är inte lika kontroversiell som Clinton och därför "farligare" för McCain.

Ingen av ovanstående kommer att fortsätta Bush administrationens politik så en sak är klar redan nu.

Det kommer bli ändring!

tisdag, januari 29, 2008

Segern är min!

Efter ett antal förlustkvällar tog jag hem potten i gårdagens poker.

Kravet på mig själv var att jag INTE skulle "flippa" - dvs omotiverat satsa hårt på en förlorande hand. Mina senaste förluster ligger med få undantag på mitt eget spel, och då främst på att jag "flippade".

I går spelade jag disciplinerat och hårt. Bluffade flera gånger men blev aldrig synad. Dessutom fick jag nöjet att gillra en fälla som gav stor utdelning. På floppen träffade jag färg och satt med esset på hand. Det fanns inga andra möjliga händer på bordet som kunde slå min just då. Istället för att höja mycket och ta hem potten gjorde jag en låg höjning som enbart var avsedd att "reta" mina motspelare. En svalde betet och kontrahöjde rejält. Jag såg snopen ut och funderade ett tag innan jag gick All-in. Om han då lade sig hade jag fått en fin pott. Om han synade min all in hade jag onekligen oddsen på min sida. Han synade och förlorade nästan alla sina marker.

En annan kul hand igår (jag gissar att igen bryr sig, men detta är min blogg - mina regler!) var när hag satt med 10-10 på hand och höjde före floppen. Thomas kontrahöjde och Lotta gick all-in med det lilla hon hade kvar. Jag synade kontrahöjningen och hoppades på en bra träff på floppen. Thomas hade antingen ett riktigt bra pocket-par eller AK i färg. Floppen gav visade 10-7-7. Jag satt med kåk och hade sannolikt den bästa handen. Thomas hade inte varit så aggressiv med par i sjuor och han hade knappast en 10. Alltså hade jag honom. Nu handlade det om att få honom att satsa hårt för att sedan kontrahöja honom. Jag såg besviket på floppen och checkade. Thomas lägger in 5.000 i marker i en pott med ungefär lika mycket. Det var en hård satsning. Lotta var ju redan all-in så hon fick nöja sig med att titta på och hoppas att hon skulle få hem sidopotten.

Jag kontrade Thomas höjning med att gå all in. Thomas blixtsynade - helt säker på att han hade den bästa handen. Jag visade mina tior och Thomas förstod att han satt tajt till. Thomas hade par i ess, den bästa starthanden i poker. Men just nu hade han bara två par mot en kåk. det var då Lotta visade sina kort. 7-7. Lotta satt med fyrtal och fick hem sin sidopott. Turnen och rivern ändrade inte på händernas värde. Jag fick massor av marker från Thomas och Lotta som var nära att åka ut var med ända till finalen där jag till sist vann.

Poker är ett yrke för vissa. För mig är det ett avkopplande sällskapsspel. Det är när situationer som de jag beskrev ovan inträffar som det blir riktigt roligt.

Segern är min!

;-)

Inte för. Emot!

Nåddes häromdagen av nyheten om Synovates mätning av partisympatier i Sverige den visade de största gapet mellan regeringspartierna och oppositionen sedan starten av mätningarna 1979.

58,5% till oppositionen och 37,9 till allianspartierna i regeringen.

Givetvis är det inte de siffror som regeringen hoppas på, med skattelättnader och - trots oro på börsen - en stabil ekonomi med förbättringar på arbetsmarkanden.

Alliansen genomför i allt väsentligt den politik som den lovade under valet. Med undantag för ett antal mindre lyckade ministerutnämningar har det rullat på.

Jag tror inte att oppositionens ökade stöd är ett tecken på deras förmåga att lycka till sig väljare eller deras förmåga att formulera ett politiskt budskap som överträffar alliansens.

Jag tror, med risk för att grovt underskatta väljarnas intelligens, att det helt enkelt var många som i senaste valet trodde att de hade att välja mellan den trötte sossen Göran Persson eller den unge trevlige sossen Fredrik Reinfeldt. "Problemet" (om det är rätt ord) är ju att Fredrik Reinfeldt inte är sosse - inte en nära. Att moderaterna lyckades kidnappa en socialdemokratisk kärnfråga (Jobben) och vrida den ur händerna på den trötte Göran var onekligen en av de främsta skälen till moderaterna framgång.

Centerpartiet van väljare av andra orsaker och dessa väljare kan mycket väl vara "bättre" i längden. Många valde centerpartiet på grund av partiets tydliga ideologiska profil och modet att säga och påpeka saker som andra inte vågade.

Till synende og sist handlar sannolikt dagen opinionsläge mer om att socialdemokrater och mittenväljare som röstade på moderaterna (mot Göran Persson) nu väljer att rösta emot Fredrik Reinfeldt och borgerlig politik mer än att socialdemokraterna har formulerat en vinnande politik för valet 2010.

Oppositionen leder "by default - not by design".

Inget som inte går att fixa på knappa två år, men vänta inte för länge!

måndag, januari 28, 2008

Alf Svensson, Gubbhyllan och den fria viljan

I dagens Expressen tar den gamle kd-ledaren Alf Svensson i från tårna angående "Sveriges värsta diskriminering".

Alf menar att denna diskriminering inte är mot invandrare, ensamstående arbetslösa mammor, HBT-personer eller kvinnor (könsmaktsordningen). Alf menar att det är de äldre som diskrimineras.

Den juridiska definitionen av diskriminering är när en person utsätts för negativ särbehandling utan giltig grund, av skäl som beror på personens könstillhörighet, etniska tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuella läggning eller funktionshinder. Så där har Alf inget att hämta.

Har han en poäng i alla fall? Ja, om man tonar ned brösttonerna en aning är det lätt att håll med. Det tycks inte vara någon höjdare att vara pensionär i Sverige, särskilt om man är inlagd på något äldreboende eller vårdhem. Mina egna erfarenheter som sjukvårdsbiträde på ett sjukhem i Helsingborg i slutet av 80-talet förskräcker och inget har gett mig anledning att tro att läget blivit bättre - snarare tvärt om.

Svensson berör en intressant fråga. Varför värderas ålder och erfarenhet såpass lågt i vårt land? Är det tillbaka till ättestupans dagar - då en åldring som inte längre kunde bidra till samhället begick självmord - eller är det en bieffekt av det "goda folkhemmet" där staten toga hand om alla som behövde hjälp (barn, sjuka och gamla). Jag vet inte svaret men skulle gärna bli upplyst om det.

Så vems ansvar är det att det "suger" att bli gammal i vårt land? Vårt så klart! Ditt, mitt och framförallt de gamla själva.

En sak är säker, det är inte dagens "unga" som skapat detta samhälle eller de värderingar som råder. Det kan, för allt vad jag vet, vara Alf Svenssons egen generation som började förminskningen av de äldre.

Som man bäddar får man ligga.

De äldre har ett val. De kan antingen stillatigande lida vidare eller ställa krav på bättring - precis som Alf Svensson gör.

Än bättre hade varit att i god tid, genom sitt eget uppträdande och sina egna beslut visa kommande generationer hur man respekterar de äldre och värderar deras kunskap. Framförallt 40-talisterna (om jag skall generalisera stenhårt) har varit mycket dåliga förebilder vad gäller att i handling visa att man tänker på andra - äldre som yngre.

Dessa 40-talister har uppfostrat en generation (mera generaliseringar) individualister som är bra på att slåss för sin egen sak men sämre på att ta strid för andra.

Som man bäddar får man ligga.

Mina barn kommer präglas av hur jag kommer att ta hand om och bemöta mina föräldrar när de åldras. Om jag nonchalerar dem och låter den "ruttna bort" på ett hem så kan jag knappast förvänta mig någon bättre behandling när det är min tur att sätta mig på "gubbhyllan".

Det är så dags nu för den 70-årige Alf Svensson att lägga in högväxeln i debatten - den hade nog varit mer effektiv för 30 år sedan. Problemet finns och jag delar den beskrivning som Alf Svensson har, men jag förstår inte riktigt vem som Alf anser bär skulden (om den är relevant!?).
För mig är det dock ganska enkelt och aningen hårdhjärtat att hitta de bär huvudansvaret för de äldres situation idag. De äldre själva som uppfostrat och präglat en generation egoister som inte bryr sig om sina äldre.

Det tål att påpekas igen:

Som man bäddar får man ligga!

lördag, januari 26, 2008

Poker - Konsten att fatta beslut med begränsat underlag

För en tid sedan fick jag höra berättelsen om en amerikans forskare som studerade poker för att lära sig mer om hur människor fattar beslut baserade på begränsadt underlag. Han avsåg sedan att tillämpa resultatet av studien på affärslivet som också bjuder på en hel del beslut där inte alla faktorer är kända.

Det har blivit att jag spelar en hel del umgängespoker på kvällarna under min utlandstjänstgöring. det är ett trevligt tidsfördriv och avsevärt mer socialt än att sitta och spela nät-poket, vilket jag också har testat, med stora ekonomiska förluster som följd.

Spelet poker (det finns massor av varianter, men jag refererar endast till Texas Hold-em, som är den överlägset populäraste formen i dagsläget) består av ett antal variabler och kan passa olika typer av spelare. Den matematiskt skicklige lär sig räkna ut pott-odds, outs och andra statistiska fakta kring spelet och behandlar spelet som en sannolikhetsövning. Den som är bra på att läsa andra människor fokuserar mer på att upptäcka svagheter hos motspelarna och spelar på deras svaghet mer än den matematiska sannolikheten att få den bästa handen. Andra förhåller sig mer eller mindre helt instinktivt till spelet. De låter magkänslan styra de flesta besluten. Sen finns det alltid en kategori spelare vars spelstil jag inte begriper. De spelar irrationellt ( i mina ögon) och verkar mest vara med för sällskapets skull. Denna speltyp vinner ALDRIG.

Den komplette pokerspelaren är givetvis en kombination av statistiker, människokännare och har bra instinkter. Utmärkande för en riktigt bra pokerspelare är att ins att man inte längre har den bästa handen och att motspelaren inte kommer att låta sig skrämmas av en högre insats. ha ha en bra hand och känna på sig att den bara är näst bäst är oerhört frustrerande. Endast en erfaren och diciplinerad spelare klarar att lägga bort sin kåk för att han/hon inser att motspelaren har fyrtal. Eller lägga stegen för att motspelaren har träffat färg.

För egen del ser jag mig som en hyfsad pokerspelare när jag spelar efter de principer jag har satt upp. dessa kräver tålamod och uthållighet samt en förmåga att tempoväxla från långsamt försiktigt spel till hårt och aggressivt spel.

Oftast när jag inte vinner eller komer tvåa har jag brutit mot mina enga spelprinciper. Det finns ett begerpp inom pokern som kallas för att "tilta" och det är när man spelar en hand som om den var stark, väl medveten om att man sannolikt kommer att åka ut. Att "tilta" är pokerns psykologiska motsvarighet till bärsärk, men skillnaden att man själv oftast blir offret.

Mitt råd till dig som är sugen på att prova på poker är enkelt:

1. Lär dig reglerna.
2. Läs in dig på speltyper och vilka starthänder som är det bästa.
3. Lär dig sannolikheten att få vissa "pokerhänder".
4. Spela på gratis eller billiga bord ett bra tag innan du kliver upp i summor. Först när du dominerar små-borden är du redo för de större insaterna.
5. ha kul - har du inte kul bör du inte spela.

Lycka till!

Mona, Per och Mackan

Mona och Per kom upp kring lunchbordet idag. Onekligen väcker Monas namn en hel del starka känslor hos folk. En del kommentarer var av den enkla manliga härskartekninska arten, dvs en kvinna som sticker upp skall stickas ned - inte deras ord utan min tolkning.

Jag försökte förklara att det i slutändan sannolikt handlar om att ha en person som är ett stöd för Mona och inte en av hennes största rivaler om makten inom partiet. I enlighet med Machiavellis fursten måste en ledare vara beredd att slåss för sin makt och därigenom inte bara besegra motståndaren utan även skicka signaler till andra som kanske lurar i vassen.

Petningen av Nuder var inte snygg och det kan mycket väl vara så att den läcktes av en klantig typ vars namn förekommer i en del rapportering. Oavsett hur, vem eller varför så är det välkommet med lite "förnyelse" inom Socialdemokraterna. Jag hoppas att "utrensningen" inte stannar vid "köttberget"* Nuder.

Tidsmässigt är det perfekt att genomföra förnyelse och förändringar när opinionsvindarna är så strakt socialdemokratiska. Det är när man ligger på topp som förnyelse är som bäst. Omvändelse under galgen har sällan varit en framgångsmetod.

Dock bör påpekas att nuvarande opinionsläge mer beror på alliansesn oförmåga att behålla kommunikationsinitiativet samt vissa väljares uppenbara oförmåga att förstå att de röstade på en borgerlig regering som just nu genoför den borgerliga politik de gick till val på. Uppenbarligen är det en farlig väg att ta - att uppfylla sina vallöften - vi får väl hoppas att Alliansen snart tar sig i "kommunikationskragen" och kommer på banan igen. Om inte annat kanske ett toppat, hungrigt Mona Sahlin-gäng ser till att få lite fart på borgarna.

Det skulle alla vinna på!

Guess who's back!? Bojerud betraktar igen - Denna gång från Afghanistan

Hamnade genom en slup in på min egen blogg nyss och började läsa gamla inlägg. Läsandet gjorde mig riktigt sugen på att börja blogga igen, denna tidsslukande, narcissistiska verksamhet som knappast fyller någon större funktion i det stora hela, men som likvär är förföriskt roligt.

Min ordinarie arbetsdator packade ihop idag så jag saknar för tillfället möjlighet att utföra mina ordinarie arbetsuppgifter.

Jag har nu jobbat som press- och informationsofficer i Afghanistan sedan månadsskiftet oktober/november 2007. Att jobba i Afghanistan är en säregen upplevelse. Den fattigdom och de umbäranden som är vardag för de flesta afghanser är på en nivå som en "vanlig" svensk inte kan förstå. Just nu påverkas folket mest av den ovanligt stränga vintern - den värsta på åratal eligt flera källor. Kvinnor, boskap och framför allt barn dör av köld, undernäring och sjukdomar som inte kan botas på grund av igensnöade vägar, brist på medicin eller allmänt dåliga levandsförhållanden.

Att gå i frivillig landsflyckt från Sverige som jag har gjort har även hjälp mig att få perspektiv på en hel del saker. Det sägs ofte att "vi inte förstår hur bra vi har det i Sverige". Jag kan nu säga detta med eftertryck och verkligen veta vad jag pratar om. Världens elände, lidnade och fattigdom har väldigt liten påverkan i vår trygga välordnade land i norr. Vi var själva en fattig och lidande nation för så lite som 100 år sedan, med fattigjon, bönder på svältgränsen, statare och fabriksarbetare med ytterst få fördelar i livet.

Vårt land har tvångssteriliserat människor som ansågs "opsassande" att bli föräldrar. Vårt land har haft censurregler och statsreligion. Kollektivanslutning till politiska partier genom fackmedlemsskap och vi har i strid med våra egna lagar spionerat på våra egna medborgare för "rikets säkerhet". Vi har (för mycket länge sedan) med våld kuvat ockuperade territorier (Skåne t ex) och (för inte alls like länge sedan) förtryckt minoriteter och försökt beröva dem deras språk och traditioner (samer och romer t ex).

Jag tar upp dessa saker för att påminna både dig och mig om att vi inte skall vara för snabba att döma andra. Vi har oerhört mycket att vara stolta över i vårt land men vi har även en del att skämmas över.

Vi måste fortsätta reagera mot orättvisor och förtryck i världen och vi måste använda vårt välstånd till att sprida demokratiska och humanistiska värderingar över hela jorden - men vi måste göra detta med respekt för andra rätt att tänka och tycka annorlund och vi måste framförallt välja våra strider.

Så nästa gång du sitter i ditt uppvärmda vardagsrum framför en el-drivna tv-apparaten med frys och kylskåp dignande med mat och gnäller över att du måste gå till jobbet nästa dag - ta ett djupt andetag och fundera på hur det hade varit att sitta i en lerhydda i 25 minusgrader utan el eller värme och fundera på hur du skall få tag på mat till din familj då du saknar både arbete och bistånd.

Jag önskar inte ge dig dåligt samvete utan vill bara att du då och då sätter saker i proportion till de större frågorna.

Var stolt över att bo i Sverige och tveka inte att dela med dig av ditt överflöd.

Vill du hjälpa till i Afghanistan kan jag med glädje rekomenderaatt stödja Svenska Afghanistankommitén som verkat i landet sedan 1982 (om jag inte missminner mig) och som har ett fläckfritt rykte i landet på grund av sig hängivenhet och sin förmåga att få bra saker att hända.

söndag, juni 03, 2007

Timeout p g a anledning

Då jag inte anser att det är förenligt att jobba som press- och informationsbefäl åt försvarsmakten och samtidigt blogga politiskt tar jag härmed officiellt time-out från bloggandet ett tag.

Med tanke på min ytterst låga aktivitet de senaste månaderna gör ju detta beslut knappast någon praktiskt skillnad.

Tack för att du tittar förbi.

Ta hand om dig och de du bryr dig om.

Och tänk på att det handlar om att fylla åren med liv och inte livet med år!

torsdag, maj 31, 2007

Ett litet avbrott i vardagen

Igår blev det klart att jag kommer att tillbringa ett drygt år i kronans kläder varav halva den tiden i Afghanistan.

I slutet av oktober i år går jag in i befattning som press- och informationsbefäl i FS14 som kommer tjänstgöra i Afghanistan under vintern/våren 2007/2008.

Jag ber att få återkomma i ärendet!

:-)

torsdag, maj 10, 2007

Och livet går sin gilla gång...

Det är vår - med allt vad det innebär. Inte nog med att små djävla fåglar ställer upp med högljudd konsert utanför mitt sovrumsfönster klockan 04.30 på morgonen. det faktum att Sverige tar semester snart gör att allt - och jag menar då ALLT - skall ske på en och samma gång. Som det "jag-har-svårt-att-tacka-nej-pucko" jag är sitter jag nu och är dubbel och trippelbokad.

Fackliga möten avlöses av internutbildning på jobbet som avlöses av politisk gräsrotsaktivitet som avlöses av generalinspektion i Hemvärnet som avlöses av styrgruppen för demokratiarbete inom Ledarna som avlöses av möten med Stadsrevisionen som avlöses av... Ja du fattar säkert...
Det mesta, men långt ifrån allt, är kul att göra. Lägg till detta en nyvunnen passion för poker på internet så är det inte svårt för en annan att fatta varför bloggandet gått i träda.

I vanlig ordning tänkte jag dock ta upp stort och smått och ge min syn på det hela.

Tony Blair avgår.

På tiden. Å andra sidan är det en av Europas mest framträdande och framgångsrika politiska ledare som endast 54 år gammal lämnar sin post för att gå vidare i livet. Något säger mig att han INTE kommer att ta tjänst som lobbyist eller näringslivsrådgivare.

Vilket sök för oss in på...

Göran + JKL = sant.

JKL var med och drev SAF Radio "back in the days" och som gammal vän och förespråkare för fri radio kan jag inte annat än att för alltid gilla JKL - åtminstone för den saken. Att nu "Han som bestämde" nu säljer sin socialdemokratiska själ till mammon är väl helt i sin ordning. Likaså att GP lägger arvodena i bolag och inte tar ut dem förrens han går i ålderspension vid 65.

Jag ser inga skäl till att Göran Persson skall försöka hyckla. Han gillar livets goda och förstår att pengar underlättar införskaffandet av samma. Att sedan detta sannolikt betyder att sossarna de senaste decenniet har letts av en materialist och girig kommunalpamp med herrgårdsdrömmar är inte Görans problem. Man får de ledare man väljer.

Federley har knarkat

Dumt, onödigt och beklagligt.

Federley erkänner att han knarkat.

Rakryggat!

Opportunister angriper Federley för att han har knarkat.

Fegt och fånigt!

AIK spelar dålig fotboll just nu.

Jobbigt, men det kommer göra det desto härligare när vändningen i spelet väl kommer.

Ishockey-VM

Orkar inte bry mig.

Heroes.

Sjukt bra tv-serie som både jag och hustru har stor glädje av. Rekommenderas å det våldsammaste.

Muskelbristningar ådragna på karateträningar.

Smärtsamt, onödigt och lite, lite coolt.

Att gå ned 12 kg i vikt på 8 veckor.

Skönt!

Att spela poker på www.pkr.com

Beroendeframkallande. Spana efter "BullDZR" om du vill ha lite kvalificerat motstånd (nåja).

Den nya medlemstidningen för Stockholmscentern.

Om hälften av planerna realiseras kommer den att bli en riktigt bra blaska!

I övrigt går livet sin gilla gång!

Simma lugnt!

onsdag, april 25, 2007

Det har varit glest mellan inläggen på denna min blogg de senaste månaderna. Som vanligt när detta inträffar handlar det om att andra saker i livet tar kraft och intresse.

Mitt intresse för politik och politiska skeenden är inte mindre men jag vägrar låta bloggandet bli ett tvång.

Icke desto mindre kan jag inte låta bli att dra iväg några observationen jag samlat på mig den senaste tiden:

Anders Borg är inne på att göra A-kassemedlemskap obligatoriskt!

På vilket sätt är det liberal politik där staten litar på att medborgaren kan fatta självständiga och kloka beslut?

Min motion om obligatorisk fysisk aktivitet inom skolan gick igenom på vårstämman trots att distriktsstyrelsen yrkade på avslag.

Skön känsla!

Sverigedemokraterna skall tydligen nu mötas i debatt efter debatt!?

Jag fattar inte riktigt varför, men för all del. Se bara till att vinna debatterna FFS!

AIK spelade sämre men vann i derbyt mot Hammarby!

Skön känsla!

Något pucko lade vårstämmans andra dag samtidigt som det var derby mellan AIK och Hammarby.

Onödigt!

Var håller Fredrik Reinfeldt hus?

Jag bara undrar!

Alla dj*vla helgdagar under maj!

Underbart som anställd. En massa krångel som arbetsledare.

Grönmögelost tillsammans med söta sliskiga vita viner.

Gott!

Det var det hela.

måndag, april 23, 2007

Lars Leijonborg avgår!

På tiden!

Skulle han ha gjort redan efter valet.

Det blir sannolikt Jan Björklund men jag skulle bli glad om det blev Cecilia Malmström.

Annars går livet sin gilla gång - tackar som frågar! ;-)

tisdag, april 17, 2007

Ryktet...

...om min och denna bloggs död är klart överdrivet!

lördag, mars 31, 2007

Analys av förmögenhetsskatten

Fick detta mail häromdagen från min gode vän med ett insyn i finansvärlden. Mailet var en uppföljning på ett telefonsamtal vi hade i samband med att jag kollade vad han hade för syn på regeringens förslag att avskaffa förmögenhetsskatten.


Vi kan kalla min vän "Källa C", då han helst vill hålla en låg profil.

Jag tycker att hans resonemang är intressant och väl underbyggt.

Döm Själv!

--- Utdrag ur mail från "Källa C till Fredrik Bojerud, Fredagen den 30 mars 2007 ---

"Även om jag tycker att Sverige har ett onödigt högt skattetryck som drastiskt borde sänkas åtminstone till ett EU genomsnitt, predikar jag inte laize-fare. Vissa områden måste staten stå för, till exempel försvar, infrastruktur etc., dessa bör då lämpligen finansieras via skatteuttag.

Sverige har skam å sägandes det högsta skattetrycket inom hela OECD uttryckt i procent av BNP, cirka 52 procent. Förmögenhetsskatten utgör jämfört med helheten en ringa del av skatteuttaget, cirka 5 miljarder SEK. Därför fyller inte skatten någon särskilt fördelningspolitisk funktion utan snarare en symbolisk eller politisk funktion. Skatten är onekligen, vilket är ett axiom, mycket orättvis. Varför ska man skatta för tillgångar som man för det mesta redan skattat för en gång? Skatten är helt enkelt inte moraliskt försvarbar, speciellt inte i ögonen på en borgerlig regering.

Vad kommer avskaffandet få för konsekvenser? Troligen inte speciellt mycket men det kommer att stoppa ett inte oansenligt kapitalutflöde från Sverige. Det rör sig om hundratals miljarder som redan har lämnat Sverige. Dessa kommer troligen inte tillbaka eftersom ingen amnesti ges i samband med avskaffandet men det viktiga är att stoppa det fortsatta flödet ur Sverige. Det kapital som nu istället kan stanna i Sverige kommer förhoppningsvis att utgöra grunden för en del nya företag och ge entreprenörer möjlighet att bygga upp företag som kan anställa fler personer.

Huvudskälet till förmögenhetsskattens avskaffande är som jag ser det inte realekonomiskt utan moraliskt. Att skatten delvis finansieras med sänkta avdragsmöjligheter för pensionssparande är väl enbart positivt. Det är ju i princip inga andra sparformer som gynnas som pensionssparandet har gjort. Det har varit en skattemässig skevhet som mycket orättvist har gynnat privat pensionssparande. Med skattens avskaffande kommer andra sparformer återigen i ropet, till exempel sparande på konto, i fonder och aktier.

Avslutningsvis tycker jag inte att hela beloppet om 5 miljarder kronor bör eller ska finansieras fullt ut. I varje fall inte genom att andra skatter höjs. Sverige måste sänka sitt skattetryck och om en finansiering ska ske bör det ske genom sänkta bidrag och avdragsmöjligheter."

--- Slut på utdraget ---

Även om "Källa C" oftast ligger till höger om mig när vi talar om skattefrågor kan jag inte annat än dela hans syn på förmögenhetsskatten.

torsdag, mars 29, 2007

Torsdagstankar

Miljöbilsavdrag!

Ett vallöfte från centerpartiet som nu blir verklighet. De långsiktiga miljövinsterna kommer vida överstiga den kortsiktiga kostnaden.

Handelskonflikten

Lustigt att Svenskt Näringsliv som brukar förorda att man skall göra det mesta på lokal nivå nu sitter och kniper som värsta pamparna när berörda parter är överens!? Handelns löner är låga. Högkonjunkturen ger handeln god förtjänst. Vad är problemet?

Persson om Persson

Göran hade tydligen en hel del övrigt att önska av dokumentären i fråga. Tror fan det! :-)

BK Zlatan vs Nordirland

Missa första halvlek (tydligen inte mycket att missa) och hörde på kommentatorerna att detta inte var en match som bjöd på skönspel. Får väl kolla in mitt älskade AIK i stället nu när allsvenskan snart börjar igen.

Promenader

Gick 45 + 55 minuter idag. Skönt för både kropp och själ. Varför gör inte fler detta oftare istället för att sitta som drogade slavar framför tv-apparaterna!? Rör på dig!

Typer som få sjukt mycket tillbaka på skatten.

Skäms! Du vet vem du är! :-)

Våren

Bättre än på länge!

Spelet Americas Army 2.8.1

Fortfarande kul! m8s regerar!

Avslutningsvis:

Förr producerade man varor för att täcka ett behov. Idag producerar man behov för att kunna sälja varor.

Där fick du något att fundera över!

onsdag, mars 28, 2007

Vårreflektioner

Förmögenhetsskatten försvinner.

Kollade med min finanskompis C. Han sa att det var bra. Litar på honom. Litar på att beslutet kommer att göra mer nytta än skada.

Våren är här!

Sol = Bra.
Pollen = Jobbigt.
Vårkänslor = Beror på till/från vem :-)

GI-metoden.

Funkar för mig!

Riktigt goda luncher med riktigt gott sällskap på riktigt fina restauranger.

Funkar för mig!

Tjänstemännen på Stockholms Stadsrevision.

Hur sköna och proffsiga som helst. Stadens granskning vilar i trygga händer.

Centerstämma på lördag med risk för en och annan politisk strid.

Spännande.

Promenader längs Riddarfjärden i solskenet.

Att rekommendera.

Ordförande Persson.

Är det redan slut? Och hur slut är Göran!?

Så skall det låta.

Senaste programmet (som jag så i efterhand via svt.se) var mycket underhållande.

Min son och hans cykel

Fyller mitt hjärta med glädje och värme när jag ser honom cykla fram genom vårvärmen med sitt stora leende på läpparna.

The Daily Show och The Colbert Report

Probably the best TV in the world!

Orka blogga!?

Inte när det finns så mycket annat kul i livet.

Avslutningsvis.

Fyll åren med liv inte livet med år!

Ta hand om dig!

tisdag, mars 20, 2007

Göran gör bort sig och sitt parti!

Det finns de som påstår att ärlighet varar längst… Fan trot!?

Göran Perssons uppriktighet i Erik Fichtelius dokumentär är inte befriande. Den är plump och småaktig. Göran Persson tycks vara en mycket liten människa med väldigt låga tankar om sin omgivning. Alla påståenden om att han kan vara en buffel och mobbare bekräftas nu av Göran Persson själv.

Tajmingen är för övrigt hejdlöst dåligt vald ur ett socialdemokratiskt hänseende. Om nu Göran Persson är hälften så mycket strateg som han tycker själv borde han ha insett att tidpunkten för dokumentären – Monas Sahlins första arbetsdags som ny partiordförande för (s) – är optimal för att skada henne och i dess förlängning, partiet.

Redan i lördags såg vi en partiledare som istället för att tona ned sig och avgå med gott om ”plats” för framtidens ordförande istället tog för sig av både talartid och rampljus. Göran bröt därmed mot sina företrädares, Tage Erlander och Ingvar Carlsson, mer tillbakadragna sätt att tacka partiet.

Det hela grundar sig givetvis i att Göran Persson inte gillar Mona Sahlin och sannolikt aldrig har gjort det. Starka kvinnor tycks inte vara Görans grej (se Margot Wallström). Han tycker uppenbarligen att Mona Sahlin är en ovärdig efterträdare och har svårt att dölja detta.

Nu sitter han säkert på sitt Torp och gnuggar händerna av förtjusning åt den uppståndelse hans uttalanden i dokumentärer får. Göran verkar gilla att stå i centrum.

Som centerpartist har jag svårt att hålla mig för skratt åt det interna pajkastandet som Göran ägnar sig åt. Skrattet fastnar dock i halsen när bilderna på Olof Johansson dyker upp i rutan. Att så tydligt bli påmind om stödsosseriet var jobbigt, även för en som inte var med i partiet på den tiden.

Nåväl. Summan av det hela är att Göran Persson gör bort sig och sitt parti och gör det svårt även för hans beundrare och vänner att försvara det han ställer till med genom denna dokumentär. Eller som talesättet säger:

- Det A säger om B, säger mer om A än B.

måndag, mars 12, 2007

Rädd fp-sekreterare fokuserar på fel parti

Inte heller jag kan hålla mig borta från att kommentera Erik Ullenhags insändare på DN Debatt idag.

Rubriken är ”Centerns nya nyliberalism är en fara för Alliansen”.

Erik skriver bland annat:

”Ledande företrädare talar om platt skatt och förespråkar mycket kraftiga skattesänkningar. Förslag reses om marknadshyror och partiet är en skarp kritiker av svensk arbetsrätt och har återknutit till en gammal centertradition om att tala om grundtrygghet i stället för inkomstbortfall i socialförsäkringarna.”

Om du undantar riksdagsmannen, CUF-ordföranden tillika provokatören Fredrick Federley, vilka andra ledande företrädare har du kvar då som förespråkar ovanstående?

En företrädare gör inte ett parti (med eventuellt undantag för ordföranden som ibland kan ha just den informella makten). Fredrick Federley företräder på inget sätt hela centerpartiet, detta är han säkert själv den första att skriva under på själv. Än idag finns det centerpartister som saknar den tid då centerpartiet var ett ansvarstagande stödparti åt socialdemokraterna, dom är inte många, men dom finns och de är inte heller normgivande.

Sanningen är väl snarast den att centerpartiet behövde ta ut avstånd till den självutplånade positionen som socialdemokratins [bitch] stödparti som partiet hade under stora delar av 90-talet.

För även om Sverige som nation tjänade på den politiska stabiliteten som blev konsekvensen av samarbetet så var priset för centerpartiet mycket högt. Som en konsekvens av sin egen historia är centerpartiet är idag landets kanske tydligaste borgerliga partier, detta för att vi vet hur illa det kan gå om man som litet parti blir otydlig i sin profil.

Centerpartiet uppfattas av många, även inom alliansen, idag som kaxiga, på gränsen till övermodiga. Det är ett parti som utmanar, ifrågasätter och vågar pröva nya tankar. Centerpartiet är idag ett parti med både en stark självkänsla och ett starkt självförtroende. Övertygelsen inom partiet att man kommer att göra ett ännu bättre val 2010 är stark.

Det finns mycket som tyder på att läget är det motsatta inom folkpartiet. Stukade av dåligt valresultat och dataintrångsskandaler. Dessutom är det inte omöjligt – snarare högst möjligt - att centerpartiet är folkpartiets största konkurrent om de socialliberala väljarna.

Det är nog mot den bakgrunden som Erik Ullenhags insändare skall läsas. En oro för centerpartiets styrka och folkpartiets svaghet.

Att försöka – om än med indirekta anklagelser - måla ut centerpartiet som nyliberalt högerspöke är kanske en listig strategi om ens eget parti står på en tydlig och stark ideologisk grund. De folkpartister jag har talat med vittnar snarare om motsatsen. Efter det att den tidigare partisekreteraren Jakobssons järngrepp över partiet försvann i och med dennes avgång saknar man idag en tydlig linje för partiet. Även Lars Leijonborgs upplevda anonymitet ses som ett stort problem.

Så mitt råd till Erik Ullenhag och dennes partikamrater är lika enkelt som uppriktigt:

Lägg mindre kraft på andra partier just nu och lägg mer kraft på att ”bota” ert eget.

Fyraprocentsspärren ligger där den ligger och den backar inte för någon, inte ens folkpartiet!

söndag, mars 11, 2007

Sammanfattning av veckan som gick.

The Ark vinner melodifestivalen.

Kommentar: Och!?

Moderaterna lanserade sitt kulturpolitiska program.

Kommentar: Att de bara orkar?

Odelberg lägger fram lagförslaget som skall ge FRA utökade befogeheter att avlyssna data- och teletrafik.

Kommentar: Låt bli!

Henke nätar i sin sista hemmamatch för Manchester United.

Kommentar: Henrik Larsson is still Godh! För övrigt håller jag givetvis på Queens Park Rangers.

Maud Olofsson ger sina gamla lärare en känga för ostimulerande pedagogik under med följd att hon får kritik för det.

Kommentar: Jag vet precis vad du menar Maud. Bra att du vågade säga!

Hammarby bandy är åter i SM-final.

Kommentar: Vi vet ju hur det brukar sluta!

2 personer har dött av att gå genom isarna.

Kommentar: Av alla onödiga sätt att dö på 2007...