Därför kan jag inte stödja Federleys syn på prostitution.

Det är mindre än ett år kvar till valet. Dags att damma av bloggen och kasta sig rakt in i den politiska hetluften igen.

Orädd (dum!?) som jag är ger jag mig omedelbart på den kluriga frågan om sexköpslagens vara eller icke vara.

Fredrick Federley motionerar i egenskap av riksdagsman representerandes de som röstade på Centerpartiet i Stockholms stad i valet 2006 för ett avskaffande av sexköplagen. Jag är inte säker på att han har mandat från sina väljare att driva denna linje. Å andra sidan är Fredricks ståndpunkt i denna fråga knappast ny för den som tagit sig tid att kolla upp hans tidigare uttalanden.

Nåväl.

Om jag förstått hans argument rätt, kokar det ner till detta:

1. Vad myndiga människor väljer att frivilligt göra, och som inte skadar eller kränker någon annan, angår inte staten. Alltså skall prostitution, som inte tvingas fram, legaliseras.

2. Legal prostitution skulle göra livet drägligare för de prostituerade.

Oppsositionen mot denna åsikt brukar ofta komma dragandes med argument som att alla prostituerade är att se som offer eller att sådana som Federley gillar trafficking och slavhandel. Jag menar att det inte bara är fel och kränkande att påstå detta. Det är också ett snabbt sätt att själv framstå så som någon som har otur när man tänker.

Min slutsats är att Fredrik Federley vill leva i ett samhälle där prostitution är en ensak mellan sexköparen och sexsäljaren. Där bordeller med ”glädjeflickor” och ”glädjepojkar” utför sexuella tjänster åt alla som kan betala för sig. Huruvida dessa sexarbetare skall betala skatt, ingå i socialförsäkringssystemet, pensionsspara och utse skyddsombud vet jag inte. Sannolikt är detta i helt i linje med Fredricks tankar.

Jag förstår den idealistiska liberala synen på den enskildes frihet att alltid själv välja yrke och bestämma över sin egen kropp. Jag delar den inte till fullo då jag tycker att det finns undantag, men jag förstår den.

Det finns säkert massor med förbättringsområden från samhällets sida när det gäller de prostituerades situation. Dessa borde kunna genomföras utan att för den sakens skull legalisera sexköp.

Om de destruktiva och kriminella delarna av sexindustrin, såsom trafficking, könssjukdomar, HIV, hot, misshandel och narkotikabrott skulle öka eller minska i Fredrick Federleys prostitutionslagliga samhälle kan vi idag inte med säkerhet veta. Skulle antalet sexköpare och sexsäljare öka slår jag vad om att även kriminaliteten kopplad till den världen skulle öka.

Jag är ingen expert på den nuvarande sexköpslagen och kan därför varken kritisera eller försvara den i sin nuvarande utformning. Kanske behöver den skrivas om. Kanske inte.

Jag är däremot expert på mina egna värderingar och de är synnerligen klara på en punkt. Jag vill inte leva i, och se mina barn växa upp i, ett samhälle där det är okej med prostitution. Jag ser, till skillnad från Federley, det inte som en mänsklig rättighet att få köpa en annan människas kropp – även om den andra människan vill sälja.

Det är en moralisk och känslomässig ståndpunkt och den står jag för.

Alexander Bard och de intoleranta batongliberalerna

Alexander Bard, självutnämnd chefsideolog - smaka på titeln - och grundare av det liberala nätverket Liberati lät sig nyligen intervjuas av Anders Pihlblad på Politikerbloggen.

Jag gillar Bard. Han är kul, smart och vågar sticka ut. En modig röst som provocerar och inspirerar. Gott så.

Men på en punkt tycks han vara typisk Folkpartist. Typisk på det där lite trista viset.

Det verkar som om Folkpartisternas tolkning av begreppet liberal är att förbjuda och fördöma. Liberal (från latinets liber, fri) är en samhällsåskådning och politisk ideologi med individens frihet som grundläggande värde.

Reflektera över det ordet ett tag.

INDIVIDENS FRIHET.

Vad är det då som denne chefsideolog har som en av sina viktigaste frågor? Jo, att förbjuda såklart.

I samma mönster som krav på språkkunskaper före medborgarskap, krav på ordning och reda i skolorn, förbud mot undervisning i basämnen på andra språk än Svenska i grundskolan kommer Bard med den fiffiga idén att religiösa friskolor skall förbjudas.

Men det är inte bara religiösa skolor som skall förbjudas. Alla skolor som inte undervisar på den grundval som den liberala humanisten Alexander Bard tycker är sanningen skall förbjudas. "It's my way or no way" tycks han resonera:

- Vi i liberati är motståndare till religiösa friskolor. Vi anser att man inte ska bedriva propaganda i skolor överhuvudtaget. Barn ska få lära sig självförtroende, tolerans och tänka kritiskt. Det är vad skolan ska hålla på med. Skolor som propagerar för en specifik linje, vare sig den är politisk eller religiös, ska stängas, säger Alexander bard i intervjun.

Jag gillar personligen inte religiösa friskolor. Jag gillar inte indoktrinering i någon form och jag har sällsynt svårt för fundamentalism.

Men att, som Alexander Bard, vilja beröva andra individers frihet att fritt välja skolform för sig själv och sina barn är inte liberalt i mina ögon. Det är på gränsen till fundamentalism och intolerans. En gräns varje sann liberal bör akta sig för att komma för nära.

http://intressant.se/intressant