Sveriges statsminister Olof Palme är skjuten! DEL 2

MÖRDAREN

1994 jobbade jag på radiostationen Z Radio i Stockholm och var programledare för kvällsprogrammet Z Direkt, där jag diskuterade aktuella och tidlösa frågor med lyssnarna. Ämnena varierade mellan barnaga, monarkins avskaffande, dödshjälp, homosexuellas rätt att adoptera och huruvida Loket och Bingolotto var bra eller inte.

Vi närmade oss årsdagen för mordet på Olof Palme och jag satt och gjorde research inför kommande program. Jag hade sökt Hans Ölvebro, dåvarande chef för Palmegruppen. Jag blev glatt överraskad när han ringde tillbaka.

Jag ville ha med honom i programmet, något ha sa sig inte ha tid till men han gick med på en intervju.

Jag var ganska oerfaren som journalist vid tidpunkten och tog istället tillfället i akt att testa mina egna teorier på spaningsledaren snarare än att pumpa honom på hans egna teorier. Det skulle visa sig vara ganska framgångsrikt, så här i efterhand.

Jag drev tesen att det borde ha varit Christer Pettersson som trots allt var mördaren. Mördarens beteende på brottsplatsen stämde inte med en yrkesmördare. Valet av vapen och ammunition var märkligt. En yrkesmördare går inte omkring med en magnumrevolver med pansarbrytande ammunition. En yrkesmördare skjuter inte mot ryggen utan mot hjärtat och /eller hjärnan. En yrkesmördare skjuter inte ett slumpskott mot Lisbeth Palme för att sen inte ”avsluta” jobbet. Antingen skjuter man någon eller så gör man det inte. Mördarens beteende var irrationellt och passar då bra in på en person som Christer Pettersson. Dessutom hade ju Lisbeth Palme pekat ut Christer Pettersson.

Inför detta resonemang svarade hans Ölvebro att han tyckte det var synd att inte fler journalister resonerade som jag gjorde och svarade sedan halvkryptiskt på frågan vem han trodde hade skjutit statsministern att det ju finns en person som dömts för mordet i tingsrätten.

Det framgick med all önskvärd tydlighet att polisen, åtminstone Hans Ölvebro, vid den tiden ansåg att det var Pettersson som var mördaren, men att de saknade den tekniska bevisning som Högsta Domstolen mellan raderna ansåg behövdes för att de skulle bevilja en resning.

I min värld är alltså Christer Pettersson den som mördade Olof Palme. Av misstag, av slump eller med avsikt. Om detta vet jag inget. Och det bekymrar mig föga.

Att ”Krille” inte fick något straff för det som jag tror att han gjorde känns ganska irrelevant. Hela den mannens liv verkar ha varit ett ganska tragiskt lidande så att straffa någon som levde så långt nere ”i skiten” kan nästa kvitta.

Givetvis hade det varit toppen med en fällande dom och visshet i ”vem” och ”varför” kring statsministermordet. Det hade sannolikt varit till stor hjälp för landet. Men som sagt knappast gjort Petterssons liv ”bättre”.

I dagarna kommer fler och fler vittnesmål från, mer eller mindre, trovärdiga typer som vet att berätta att det verkligen var Christer Pettersson som ”släckte” Palme. Om detta kommer att göra någon skillnad är svårt att veta.

Men om det var en psykiskt instabil missbrukare som dödade Palme, när denne var utan livvaktsskydd, så är det dessvärre en barnlek att dra paralleller till en svensk utrikesminister som blev mördad av en psykiskt instabil person, när hon var utan livvaktsskydd.

Det enda vi kan lära oss av historien, är att vi inget lärt oss av historien.